Kort sagt: Skånes befolkning ökar, men de stora tidningshusen blir allt svagare.
Betalningsviljan för allmänjournalistik i traditionell förpackning sjunker stadigt. Det är en kris som det inte går att spara sig ur.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Upplagorna för skånska dagstidningar rasar.
Den senaste statistiken kom i fredags och var ingen munter läsning för mediecheferna. Nedgången är inte fullt så dramatisk som i exempelvis USA, där tidningsdöden redan skördat många offer, men trenden är glasklar.
Den blå kurvan visar den sammanlagda vardagsupplagan för Sydsvenskan, Skånskan, Kristianstadsbladet, Ystad Allehanda, Trelleborgs Allehanda och Helsingborgs Dagblad. På HD firades fredagens besked med tårta. Inte för att man tagit fler kunder, utan för att man inte tappat så mycket.
Snacka om bransch i behov av förändring.
Procentuellt sett är det Skånska Dagbladet som backat mest. En tredjedel av upplagan har försvunnit sedan 2002. I antal räknat är det Sydsvenskan som faller tyngst, 28.600 exemplar ner på tio år. Det motsvarar drygt 20 procent och 80 miljoner kronor i intäkter, i dagens prenumerationspriser räknat.
Räckvidden, den röda linjen i grafen, visar hur många som läser tidningarna. Både Skånskan och Sydsvenskan hade ifjol en snabbare nedgång där än för upplagan, vilket tyder på ett tapp bland till exempel företagskunder. Sedan tidigare är det känt att tidningarna har svårt att nå ut till ungdomar och utlandsfödda.
Det är inte lätt att ta igen förlorade abonnemangsintäkter med merförsäljning av annonser. Generellt sett krymper värdet på annonsutrymmet i takt med att läsarna blir färre. Gratistidningar som City växer visserligen, men läsarkretsen är mindre köpstark och annonsvärdet lägre.
Nyhetswebbarna drar besökare, men de är flyktiga och annonsvärdet på nätet ännu lägre. Ett genomsnittligt besök kan bestå av tre, fyra klick. Exponeringstiden för annonser är betydligt kortare än när man bläddrar i en fysisk tidning. Den senare upptar kanske läsarens tid i 15-20 minuter. En hemsida scannas av på sekunder eller någon minut.
På nätet är alternativen för annonsering fler. I många fall är det mest effektiva inte en reklambanner på en tidningssajt utan riktade budskap i söktjänster eller sociala medier.
Tidningarna tvingas nu börja ta betalt för det redaktionella materialet på webben, där det mesta från pappersupplagan idag ligger helt fritt. Bloggar och sociala medier har snabbat upp informationsspridningen och livslängden på en bra story har aldrig varit kortare.
Allmän nyhetsjournalistik har blivit gratismat.
I diskussionerna talas det mycket om mobiler, läsplattor och diverse applikationer för att skapa nya affärsmodeller. Visst är teknik ett viktigt verktyg, men journalistikens problem måste lösas inifrån och ut.
Det krävs ett innehåll med tydligt mervärde. Det kan handla om snabbare nyheter, vassare urval, bättre uppföljningar och djupare gräv. Därefter kan man komplettera med nya tjänster kring distribution, aggregering och annonsering.
De senaste tio åren har vi skåningar blivit tio procent fler. Det finns mer än någonsin att berätta om och mediernas kundunderlag väntas fortsätta växa. Men redaktionerna skär ner för att matcha intäkterna. Bara sedan i höstas har Sydsvenskan bantat bort nära 40 journalister, Kvällsposten knappt 20 och Skånskan en handfull.
Kristianstadsbladet, Ystad Allehanda och Trelleborgs Allehanda ska minska med nära 30 tjänster. Tidningarna ägdes tidigare av Sydsvenskan, men såldes ifjol till småländska Gota Media. Affären lär öka konkurrensen ytterligare om de regionala annonspengarna.
För just Sydsvenskan kan framtiden innebära mer samkörning med Bonnierkoncernens flaggskepp DN. I klartext: Sydsvenskan riskerar att bli en lokal edition av Dagens Nyheter, på samma sätt som Kvällsposten underordnas Expressen och får alltmer av sitt material tillskickat från Stockholm.
Vid sidan av allt detta gnuggar PR-industrin händerna.
2010 växte branschen tio procent, till knappt två miljarder kronor i Sverige. Fjolårets siffror är inte klara, men indikationerna pekar mot fortsatt uppgång. Bland de viktigaste uppgifterna för en PR-konsult är att bearbeta, förpacka och plantera nyhetsstoff på tidningar för sina uppdragsgivares räkning.
Uppenbarligen är betalningsviljan väsentligt högre hos avsändarna, än de tilltänkta mottagarna.
