Köpenhamnsföretaget Gaia Solar har byggt en solcellsanläggning som skall förse idrottsarenan Ullevi i Göteborg med el. I en klimatchockad värld har solceller och andra alternativ till fossila bränslen fått en ny roll.
Gaia Solar bygger och monterar hela anläggningar med solceller, ledningar och växelriktare. Bolaget specialiserar sig på byggnadsintegrerade solpaneler med traditionella kiselbaserade celler. Gaia har ett tiotal anställda och har varit igång sedan 1995.
Anläggningen på Ullevis läktare har en effekt på 87 kilowatt, vilket ger minst 70.000 kilowattimmar per år. Det kan jämföras med att en villa vanligen behöver en anläggning på 5 kilowatt, eller cirka 4.000 kilowattimmar för att täcka ett årsbehov av hushållsel.
Anders Bille Jensen, affärsutvecklare på Gaia Solar, är optimistisk inför framtiden:
— Vi har en starkt stigande aktivitetsnivå och nya samarbeten på gång, både i och utanför Danmark.
En kiselsolcell består av en tunn skiva av ett halvledarmaterial, till exempel glas, med kontakter på fram- och baksidan. När solstrålarna träffar solcellen polariseras den så att framsidan blir negativt och baksidan positivt laddad. Metallkontakterna tar upp laddningen i form av elektrisk ström.
På Teknologisk Institut i utkanten av Köpenhamn bedrivs forskning runt solceller med två inriktningar: dels utveckling och kvalitetssäkring av den traditionella kiselcellen, dels forskning på så kallade flytande solceller utan kisel. I dessa celler finns ett färglager som absorberar ljuset och skapar en laddning i elektrolyt. Flytande solceller innehåller billigare material än kiselceller och väntas bli kommersiellt gångbara om fem till tio år.
— Vi arbetar med inneslutningen på de flytande solcellerna. Den är vital för hållbarheten och det är där problemet ligger med den här typen av solceller, säger Thomas Laursen, konsulent på Teknologisk Institut.
Användningen av solceller ökar långsamt och styrs i hög grad av vilka statliga stöd som sätts in. Tyskland är det stora föregångslandet med ett garanterat pris till den som väljer att leverera solcellsgenererad el ut till nätet. De nätanslutna solcellsanläggningarna i Europa är nu mycket fler än de som verkar i ett slutet system och det är mycket tack vare de tyska subventionerna, berättar Ivan Katic på Teknologisk Institut.
Av Malin Nävelsö
Köpenhamnsföretaget Gaia Solar har byggt en solcellsanläggning som skall förse idrottsarenan Ullevi i Göteborg med el. I en klimatchockad värld har solceller och andra alternativ till fossila bränslen fått en ny roll.
Gaia Solar bygger och monterar hela anläggningar med solceller, ledningar och växelriktare. Bolaget specialiserar sig på byggnadsintegrerade solpaneler med traditionella kiselbaserade celler. Gaia har ett tiotal anställda och har varit igång sedan 1995.
Anläggningen på Ullevis läktare har en effekt på 87 kilowatt, vilket ger minst 70.000 kilowattimmar per år. Det kan jämföras med att en villa vanligen behöver en anläggning på 5 kilowatt, eller cirka 4.000 kilowattimmar för att täcka ett årsbehov av hushållsel.
Anders Bille Jensen, affärsutvecklare på Gaia Solar, är optimistisk inför framtiden:
— Vi har en starkt stigande aktivitetsnivå och nya samarbeten på gång, både i och utanför Danmark.
En kiselsolcell består av en tunn skiva av ett halvledarmaterial, till exempel glas, med kontakter på fram- och baksidan. När solstrålarna träffar solcellen polariseras den så att framsidan blir negativt och baksidan positivt laddad. Metallkontakterna tar upp laddningen i form av elektrisk ström.
På Teknologisk Institut i utkanten av Köpenhamn bedrivs forskning runt solceller med två inriktningar: dels utveckling och kvalitetssäkring av den traditionella kiselcellen, dels forskning på så kallade flytande solceller utan kisel. I dessa celler finns ett färglager som absorberar ljuset och skapar en laddning i elektrolyt. Flytande solceller innehåller billigare material än kiselceller och väntas bli kommersiellt gångbara om fem till tio år.
— Vi arbetar med inneslutningen på de flytande solcellerna. Den är vital för hållbarheten och det är där problemet ligger med den här typen av solceller, säger Thomas Laursen, konsulent på Teknologisk Institut.
Användningen av solceller ökar långsamt och styrs i hög grad av vilka statliga stöd som sätts in. Tyskland är det stora föregångslandet med ett garanterat pris till den som väljer att leverera solcellsgenererad el ut till nätet. De nätanslutna solcellsanläggningarna i Europa är nu mycket fler än de som verkar i ett slutet system och det är mycket tack vare de tyska subventionerna, berättar Ivan Katic på Teknologisk Institut.
Av Malin Nävelsö
Läs hela artikeln med en prenumeration på Rapidus
575 kr per månad
Debiteras årsvis 6 900 kr
Har du redan ett konto? Logga in
- Tidiga affärsnyheter om bolagen i Skåne och Öresundsregionen
- Full tillgång till hela artikelarkivet
- Inbjudningar till våra nätverksträffar
- 2 personliga användarkonton ingår
