Kort sagt: Danmark sätter just nu stark press på företagen att sänka koldioxidutsläppen och profilera sig som miljövänliga. En rad ideologiskt oantastliga initiativ har dragits igång med siktet inställt på det globala klimattoppmötet i Köpenhamn nästa år. Men den verkliga klimatrevolutionen lyser med sin frånvaro.
Initiativen tar nämligen inte utgångspunkt i företagens eget språk, som i slutändan alltid utgår från resultatet på sista raden. Miljöåtgärder måste premieras och kunna betala sig, för att de ska få verkligt genomslag.
Som ett litet bidrag inrättar vi ”Rapidus klimatpris 2009” för att uppmärksamma ett företag eller en ledare som är ett föredöme på miljöområdet.
Av Keld Broksø
Rapidus Köpenhamnsredaktör
Danmark och framför allt huvudstadsområdet har fått klimatfrågorna på hjärnan. Ingen företagsledare kan längre överblicka alla de konferenser som hålls på temat att företagen måste marknadsföra sig inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn nästa år. Där är målet är att nå fram till ett nytt klimatavtal som ska ersätta Kyotoavtalet som löper ut 2012. Deltagare kommer från 170 länder – 8.000 gräsrötter, näringslivsföreträdare och experter väntas till huvudstaden och som företagsledare är man inte riktigt klok om man inte tar chansen att visa upp sig i det sammanhanget.
Jo, vi har förstått poängen. Dagbladet Børsen har till och med startat en klimatbilaga och Ugebrevet Mandag Morgen har inrättat en think tank med fokus på klimatfrågorna.
Men mitt i klimathysterin har ett perspektiv gått förlorat. Rundabordssamtal och marknadsföring i all ära, men de garanterar inte några verkliga framsteg i miljökampen på så kort sikt som fram till 2009. Och vi kan inte marknadsföra gamla framgångar, så det gäller att vara innovativ och ligga i framkant.
De nuvarande miljömålen har en mycket längre tidshorisont än fram till toppmötet i Köpenhamn. Målet inom EU är att 20 procent av energin ska utgöras av förnyelsebar energi år 2020. Den danska regeringen vill minska användningen av fossila bränslen med 15 procent fram till 2025. Under samma period ska användningen av förnyelsebara energikällor fördubblas till att utgöra minst 30 procent av den danska energikonsumtionen. Lägg därtill att offentlig forskning och utveckling ska ökas på energiområdet för att hjälpa en ny och framväxande energi- och miljöindustri.
Det låter ju fint, men tiden går. När en stor del av perspektivet samtidigt ligger på toppmötet 2009 krävs något av en revolution snarare än trevliga konferenser som siktar på att nå konsensus kring målsättningar som sträcker sig långt in i framtiden. I dag saknas en idé om hur klimatinitiativ ska kunna betala sig här och nu.
Hur ska företagen förmås att göra verkliga klimatinsatser, när de samtidigt befinner sig mitt i ett osäkert konjunkturläge och börjar gå igenom sina budgetar för att spara på kostnadssidan? Både Danmark och Sverige ligger långt fram på teknikområdet, men nu handlar det om att kunna visa upp nya resultat som deltagarna på klimatmötet kan se i verkligheten och imponeras av. Stora byggprojekt är ett område där klimatåtgärder skulle kunna få snabbt genomslag. Det behövs företag som miljöanpassar produktionen redan nu.
I stället satsar staten genom Økonomi- og Erhvervsministeriet (näringsdepartementet) tillsammans med näringslivsorganisationer som Dansk Industri, Dansk Byggeri, Dansk Energi och Vindmølleindustrien 37 miljoner danska kronor på att marknadsföra danska miljöinsatser. Hur ska dessa pengar få fler företag att minska sina utsläpp av växthusgaser på kort sikt?
I ett Öresundssammanhang (för övrigt ett perspektiv som, precis som vanligt, saknas helt i det danska programmet) går i år startskottet för Øresund IT Academys fokusering på Grön IT, med bland annat debatt på Easy Fairs ICT i Malmö i höst. Øresund IT Academy vill också stärka regionens konkurrenskraft på området via offentliga utvecklingsprojekt, men det är inte tillräckligt.
Nu krävs både piska och morot. Rapidus bjuder i dag på fem förslag, där vi själva bidrar med ett initiativ:
1) Företagen måste kunna räkna med skattelättnader om de minskar sina koldioxidutsläpp. Här har Sverige kommit mycket längre än Danmark, bland annat med skattereduktioner på miljöbilar. Danmark måste omedelbart ta fatt i den frågan.
2) Danmarks besynnerliga tröghet när det gäller utbyggnaden av större vindkraftverk måste brytas genom tydliga regeringsdirektiv. Trots att Danmark har flera av världsnamnen inom vindkraftsindustrin som Vestas och LM Glasfiber haltar utvecklingen på hemmamarknaden. I Avedøre söder om Köpenhamn har det gått lokalpolitik i ansökningarna om att bygga tre 150 meter höga jättemöllor i vattenkanten av ett industriområde. Dessa vindkraftverk hade annars kunnat vara Köpenhamnstoppmötets stolthet att visa upp.
3) Gör Öresundsbron till en grön bro. Vi upprepar ett tidigare förslag från en snabbanalys om att halvera priset för dem som samåker i bilarna över bron eller som kör miljöbil. Inspirationen kommer från Golden Gate-bron i San Francisco, där överfarten är gratis om man åker tre eller fler personer i bilen under rusningstid. Samma saker gäller för ”clean air vehicles”.
4) Klimatarbetet måste synliggöras. Inte bara industriföretag, utan alla företag, borde tvingas visa upp miljöräkenskaper. Inledningsvis kommer det att möta motstånd, men på sikt ger det vinster när dessa kan användas för att stärka företagens egen profilering, något de stora företagen redan har förstått. I Tyskland har Bayer satsat en miljard euro på att minska utsläppen av växthusgaser de kommande tre åren. Sir Richard Bransons Virgin-imperium har också avsatt miljardbelopp för att bekämpa den globala uppvärmningen. Det visar en stark tilltro till att cleantech-vågen också kan användas för att driva affärerna, men många företag behöver en extra knuff för att komma igång.
5) Slutligen ska stat, organisationer och fonder inrätta särskilda hedersutmärkelser till företag som minskar sina koldioxidutsläpp och skapar en ny miljöprofil redan inför toppmötet 2009. Belöningen måste vara tillräckligt attraktiv för att sätta fart även på de mest trögrörliga företagsledarna. Det får gärna handla om miljonbelopp som belöning för en verklig miljöinsats. Samtidigt kan den danska regeringen då visa upp att det sker ett reellt miljöarbete i Danmark, så det är en win-win.
Som ett ödmjukt bidrag i denna anda inrättar vi härmed ”Rapidus klimatpris 2009”. Vi har inga miljoner att dela ut, men vill ändå med en symbolisk gest visa att miljöfrågan angår oss alla och att även mindre företag kan lämna sitt bidrag till klimatrevolutionen. Eller för att citera en ideolog som vi aldrig tidigare använt i Rapidus, Che Guevara:
De ord som inte följs av handling är oväsentliga.
