I år sökte sju procent fler studenter till civilingenjörsutbildningen i Lund. Det bryter mot den nedåtgående trend, som har pågått sedan år 2000. Men på Malmö Högskola har man inte märkt någon förändring.
Inför höstens kursstart har nästan 1.400 personer valt ett civilingenjörsprogram på LTH som sitt förstahandsval. Ökningen av antalet sökande är inte bara ett trendbrott mot tidigare år, utan också mot landets övriga högskolor. Enligt LTH:s vicerektor Per Warfvinge är det bara Linköping och Lunds Universitet som har haft ett ökat antal sökande.
— Jag tror att det beror på att vi blivit bättre på information och rekrytering. Vi har bland annat fått hjälp av företag som Ericsson med att informera om utbildningen. Dessutom har vi en ny Kinainriktning, säger Per Warfvinge.
För Malmö Högskola och många andra högskolor i landet kvarstår problemet dock. Allt färre går ut naturvetenskapliga program på gymnasiet och allt färre söker in på ingenjörsutbildningarna.
Roland Thapper, som är utbildningsledare på Malmö Högskolas Teknik och Samhälle, ser ingen ökning i antalet sökande:
— Vi har haft en bra arbetsmarknad under en längre tid, men det är för få som söker de här utbildningarna. Problemet är väl att alla vet vad en läkare eller en lärare gör, men vad gör en ingenjör?
Han menar dock att ett trendbrott alltid syns först vid de stora universiteten, vilket kan vara en förklaring till skillnaden mellan LTH och Malmö Högskola. Han har också märkt ett visst ökat intresse för byggingenjörsutbildningen.
Av Emilia Söelund
