fredag 17 maj 2024

inloggad som

Dansk kraftsamling för strålrör i Max IV

Max IV

Ett konsortium med fem danska universitet och industrijättar som Haldor Topsøe, Novozymes och Lundbeck har ställt sig bakom en ansökan för att bygga ett strålrör för materialforskning vid Max IV-anläggningen i Lund. Danska forskningsministeriets utvärderingsnämnd rekommenderar nu att projektet backas upp med 35 statliga miljoner.

Sedan tidigare har Max IV fått finansiering från bland annat Vetenskapsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att kunna bygga 13 strålrör, experimentstationer där anläggningens synkrotronljus kommer till vetenskaplig nytta. Ett av strålrören finansieras med fyra miljoner euro från estniska staten och en rad finska universitet, men någon motsvarande uppbackning från danska intressenter har hittills saknats.

Ansökan till utbildnings- och forskningsministeriet gäller ett strålrör för materialforskning, bland annat på nanoskala, kallat DanMax. Bakom ansökan står landets fem största universitet och en rad stora industribolag. Utöver enzymjätten Novozymes och läkemedelsbolaget Lundbeck har bland andra Vestas, Siemens Windpower och Aarhus Karlshamn skrivit under.

Henning Friis Poulsen, fysikprofessor vid DTU och koordinator för DanMax-projektet, betonar att rekommendationen från ministeriets utvärderingsnämnd för forskningsinfrastruktur om 35 miljoner danska kronor i statligt stöd inte är bindade, men att ministeriet i regel brukar följa nämndens rekommendationer.

De strålrör som hittils fått finansiering kostar i storleksordningen 90-100 miljoner kronor styck att bygga. Även med ett bifall från forskningsministeriet fattas det alltså en hel del pengar innan DanMax kan lämna ritbordet.

Henning_friis_poulsen— Men det är en process som är igång. Och det här är ett bra första steg. Det är inget tvivel om att det finns ett stort danskt intresse för att båda delta i uppbyggnaden av Max IV och senare använda anläggningen, säger Henning Friis Poulsen till Rapidus.

Max IV-anläggningen ska enligt planen tas i bruk i mitten av 2016. Förra veckan provkördes elektronkanonen, vars elektroner senare kommer ge upphov till synkrotronljuset, för första gången.

Illustration: Fojab/Lunds universitet

Erik Olausson


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Laserprecision i Lejonkulan

    Nu släpper vi veckans avsnitt av podden Lejonkulan som gästas av laserexperten och Beamonics vd Can Xu. Han har bakgrund […]