”Våga gå emot gängse uppfattningar — och kom ihåg att det är bra köpläge på börsen just nu!”
Finansmannen och riskkapitalisten Christer Gardell uppmanar Rapidus frukostgäster att säga vad de tycker, precis som han själv brukar göra. Han möts av en rekordstor publik som kommit för att lyssna på den omstridda mannen som är känd för att provocera och vara tydlig med att han vill tjäna pengar.
Välkammad och avslappnad sitter Christer Gardell på scenen i den guldornamenterade festsalen. Platsen är Grand Hotel i Lund. Morgonens värd Sparbanken Finn har fått flytta mötet till Grand på grund av det stora intresset.
Det är över 200 personer som följer Christer Gardell med stadiga blickar. Då och då rungar rummet till av skratt, men mest präglas stämningen av nyfiken uppmärksamhet. Till exempel då Gardell berättar om varför han valde att gå in i Volvo med sitt investmentbolag Cevian.
— Vi såg ett bolag som hade en stark position på marknaden och väl utbyggd potential globalt, men som tjänade för lite pengar. Lägger vi ihop potentialen och marknaden tyckte vi att det var kraftigt undervärderat, säger han och beskriver hur en strid blossade upp kring frågan om Cevian av tekniska skäl kunde ta plats i valberedningen.
— Vi tyckte inte att det var någon stor fråga, men det är klart vi blev förbannade när de började krångla med oss.
Rapidus grundare Jan Wifstrand leder samtalet och inflikar att det verkar finnas en rädsla som får andra att fly Gardell som pesten.
— Tror de att du ska tömma bolaget? frågar han.
— Det går faktiskt inte att göra det. Men jag tror att det finns en inbyggd rädsla för förändring. I fallet Volvo handlar det om maktskräck — inte så mycket från Renaults sida, men Handelsbankssfären hade sett Volvo som sitt. Och de har en annan agenda, de vill ha makt för maktens egen skull. Vi vill också ha makt, men vi har en enkel agenda: vi vill att bolagen ska bli bättre och mer värdefulla så våra ägare blir nöjda. Så det blev en klassisk svensk maktkamp.
På grund av sitt rykte som en som styckar upp bolag har Christer Gardell bland annat kallats ”corporate raider”. Trots att han förnekar att han gillar öknamnen kan han inte låta bli att småle när Jan Wifstrand räknar upp dem.
— Styckare, slaktare… Nej, vi ser det som att vi driver frågor som kräver förändring. Det är alltid lätt att skjuta svåra frågor framför sig, men vi ser det som konstruktivt att göra något med bolagen, säger han.
Ett annat måhända provocerande drag hos Christer Gardell är att han tycker det är viktigt att säga sin mening och att vara engagerad i de bolag han satsar på. Av den anledningen har han valt att enbart sitta i två styrelser.
— Det är rätt lagom. Jag har suttit med de här gubbarna som sitter i alla möjliga styrelser. En av de mest kända näringslivsprofilerna — jag tror han somnade på vartenda styrelsemöte. När de här personerna kommer in på mötena ser man att styrelsematerialet är helt orört. Då kommer de inte med några insiktsfulla kommentarer, utan bara sådant som kvalitet är viktigt.
Som tack för att Christer Gardell reste till Lund för att träffa Rapidus läsare fick han en promotiontröja för höstens uppföljare till filmen Wall Street. Gardell ser dock inte filmkaraktären Gordon Gekko som en förebild. ”Det är en mediebild. Han jobbar inte som vi gör” säger han.
Christer Gardell växte upp med en pappa som var fackligt aktiv grafiker, en mamma som sjungit i revy med Stikkan Anderson och ägnade själv en stor del av sin ungdom åt att spela basket. Toppen på den karriären nåddes genom en SM-vinst i juniorklassen, innan tvillingbrodern åkte utomlands för att så småningom bli riskkapitalist i Australien och även Christer Gardell satsade mer på karriären.
Efterhand har det i stället blivit mer och mer tennis, och i dag är Christer Gardell glad att han snart fyller 50 år. Då hamnar han nämligen i en ny åldersklass inom tennisen och får enklare motstånd.
Lika påtaglig är vinnarinstinkten inom yrkeslivet.
— Jag gillar att tävla och försöker vinna — och det sprider sig till vanliga arbetet också. Jag sätter upp mål och min instinkt är att klara av dem, säger han.
Text: Anna Palmehag
Bilder: Kristoffer Lindblad
 |
 |
 |
 |
 |
| Andreas Lundberg, Skanska Öresund; Ingemar Jönsson, SITA; Roger Carlsson, Carlsson Event. | Axel Nordström, Cemmentor; Henrik Ehrnford, Larsson och partners. |
 |
 |
| Marie Nyberg, Equi Tours; Nina Widtsköld, NW Productions; Kerstin Lundh, Kerstin Lundh arkitektkontor. | Carl-Johan Björkman, Hr Björkmans entremattor; Magnus Dahl, Aspekta. |
 |
 |
| Claes Ahlqvist, Sparbanken Finn; Andreas Meyer, Dysnomia Sverige. | Roger Persson, Findus; Per Nyström, Flextrus Group. |
 |
 |
| Leif Persson, nBox; Jens Kinnander, Advokatfirman Glimstedt. | Jesper Åkesson, Ewa Thell och Ulrika Henningsson, Sparbanken Finn. |
 |
 |
| Håkan Pålsson, InnerFuture; Micheal Ekelund, Sparbanken Finn. | Kristina af Klinteberg, Lunds kommun; Charlotta Netland, ViaEleni. |
 |
 |
| Julia Janiec, Malmö stad; Bengt Lövdén, Medeon. | Lars-Erik Skjutare, Sparbanken Finn; Klas Arildsson, Gambro; Gertrud Bohlin. |
 |
 |
| Lennart Nilsson, Adaption; Sören Samefors, Flextrus; Rolf Olsson, Rossac. | Sam Aston, Epsilon IT; Carl Lundgren, Ystad Saltsjöbad. |
 |
 |
| Johan Ranefors, Glimworks; Oskar Kantoft, Dillon. | Mattias Englund, Acando; Joel Persson, Rapidus. |
 |
 |
| Alexander Rydberg och Rasmus Nervall, Adsensus Consulting. |
