Kort sagt: Enkla och tydliga spelregler främjar entreprenörskap och tillväxt. Det gäller enmansfirman lika mycket som det stora företaget med expansionsplaner.
Det finns dock anledning att fundera över hur enkla dagens regler för företagare egentligen är. Dessutom innebär det skakiga ekonomiska läget ett hot mot tydligheten.
Av Kristian Svensson
Transparens har blivit ett modeord. Hur just transparens i regelverk och politiska system påverkar tillväxten var det hetaste ämnet på måndagens konferens Tydliga spelregler för regional tillväxt i Helsingborg. Arrangemanget var en del av Sveriges ordförandeskap i EU — bakom stod bland andra Helsingborgs stad och Region Skåne.
Företagens investeringar styrs av benhårda kalkyler och iskallt siffertrillande. I det sammanhanget är tydliga förutsättningar en grundpelare. Ju mer osäkerhet som omger ett projekt, desto högre riskpremie i kalkylen och desto svårare att räkna hem investeringen.
Det är alltså inte bara låga bolags- och ägarskatter som definierar ett gynnsamt affärsklimat. Förtroende för marknadens ramar och hanterbar nivå för osäkerheten är lika viktigt för att få hjulen att snurra. Som skräckexempel lyfte professor Lars Oxelheim vid Lunds universitet fram statistik som pekar på att den politiska ovissheten vid regeringsskiftet 1994 hämmade den svenska tillväxten med 1,5 procent åren 1996-1997.
För småföretagare är förutsägbarhet och enkelhet extra viktigt. Utsattheten är stor för denna grupp, som bland annat måste agera avtalsrättsligt under samma förutsättningar som ett aktiebolag med tusen anställda, varav en handfull är slipade jurister.
Detta är en stor utmaning för samhället, inte minst när allt fler ungdomar nu väljer att skaffa F-skattsedel och starta enskild firma. För att inte dessa ska lessna på företagandet måste myndigheterna få upp ögonen för att eget näringsidkande faktiskt kan vara framtidens melodi i många branscher.
Jag behöver själv inte se tillbaka så långt för att hitta tillfällen då mitt eget företagande närmast varit ett problem. På ett informationsmöte om föräldrapenning pratade två experter vackert i en timme om hur familjen kunde göra med föräldratiden, villkoren för arbetslösa, och så vidare. Men när frågan om egenföretagarens situation kom upp stod de utan svar. Detta var helt klart ett undantag och den som ville veta var hänvisad till att kontakta en grupp specialister på Försäkringskassan.
Det är hög tid att börja se egenföretagande som ett normalläge. Företagare ska kunna förvänta sig samma enkla service som anställda och arbetslösa — utan specialinkallad hjälp.
Regeringen har som uttalat mål att förbättra för både små och stora bolag. Men i sin iver att rädda jobb i finanskrisens spår är politikerna runt om i världen just nu ganska stressade och tenderar att gå utanför vad som får ses som normala insatser.
Nödlån och andra åtgärder riktade till särskilda branscher och företag kommer i goda syften, men kan rucka balansen på marknaden och göra förutsättningarna mer osäkra för exempelvis utländska bolag som planerar en etablering.
I ett internationellt perspektiv skulle också en harmonisering av reglerna runt Öresund gynna utvecklingen. Enligt Svenskt Näringsliv har Danmarks tydligare villkor för den så kallade expertskatten gjort att mångdubbelt fler utländska forskare och företagsledare sökt sig till Danmark än till Sverige. Risken är uppenbar för en snedvridning där Sverige hamnar på efterkälken när det gäller att attrahera toppkompetens.
Entreprenörskap kan dock sporras av viss osäkerhet. Att några aktörer sitter på mer information än andra kan ge incitament till spel och chanstagningar på marknaden. I konsult- och redovisningsbranschen finns många exempel på hur det går att slå mynt av de mer eller mindre svårtillgängliga regelverk vi alla måste förhålla oss till.
