Media beskylls ofta för kreativa vinklingar i sin rapportering. Men frågan är om inte företag och offentlig sektor är minst lika kreativa. Här följer ett par exempel. Med detta önskar Rapidus en glad maj-helg.
Krönika av Gunnar Wrede
Byggbolaget Peab smällde till med rubriken ”Högsta orderstocken i Peabs historia” i kvartalsrapporten som kom på onsdagen. Men aktiemarknaden gick inte på den gubben och sänkte aktien.
Den högsta orderstocken i historien imponerar föga på en krass aktiemarknad, när orderingången ändå var lägre i det första kvartalet i år jämfört med samma kvartal året innan.
I siffror: Orderstocken – det vill säga det totala värdet av icke levererade beställningar vid en viss tidpunkt – låg den 31 mars på 53,7 miljarder kronor, jämfört med 51,9 mdr året innan. Rekordnivå alltså. Men orderingången i första kvartalet i år var 15,5 mdr, jämfört med 16,5 mdr i samma kvartal året innan.
Aktiemarknaden ignorerade bolagets vinkling och sänkte kursen med 10 procent på tio minuter när rapporten kom på onsdagen. Sedan återhämtades kursen något.
Siffror och statistik är särskilt tacksamt när det gäller vinklingar, det finns alltid någon liten parameter att ”dra på”, som vi journalister kallar det. Frågan är bara om den detalj man väljer återspeglar en helhetsbild som är relevant.
Börsbolag väljer alltid att ta fram den mest positiva delen som rubrik i en finansiell rapport, som ju innehåller en stor mängd nyckeltal att välja ur. För en ekonomijournalist är detta vardag och man måste vara vaksam.
Hatten av för Malmö stad
Men detta är inte bara ett fenomen bland börsföretag. Även i den offentliga sektorn kan kreativiteten slå till när det gäller att skönmåla ”the bigger picture”.
Ett sådant exempel visade Malmö stad upp tidigare i veckan i samband med en undersökning av företagsklimatet i Sveriges kommuner, kallad Insikt och gjord av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.
Rapidus publicerade en artikel där vi summerade undersökningen med rubriken ”Malmö rasar i ny rankning”. Detta baserat på att Malmö Stad föll från plats 139 till 167 – av totalt 199 kommuner – i totalrakningen.
Dagen därpå sänder Malmö stad ut ett pressmeddelande med rubriken ”Malmö i topp bland storstäder i service till företagen”.
Det är också sant. Bara det att Malmö väljer att bland 199 kommuner selektivt bara jämföra sig med Stockholm och Göteborg som hamnade lägre. Frågan är vilken av vinklarna som är mest relevant.
Som journalist ler man snett och tar av sig hatten när de vi bevakar är betydligt djärvare med sina vinklingar än vad vi själva är.
Media beskylls ofta för kreativa vinklingar i sin rapportering. Men frågan är om inte företag och offentlig sektor är minst lika kreativa. Här följer ett par exempel. Med detta önskar Rapidus en glad maj-helg.
Krönika av Gunnar Wrede
Byggbolaget Peab smällde till med rubriken ”Högsta orderstocken i Peabs historia” i kvartalsrapporten som kom på onsdagen. Men aktiemarknaden gick inte på den gubben och sänkte aktien.
Den högsta orderstocken i historien imponerar föga på en krass aktiemarknad, när orderingången ändå var lägre i det första kvartalet i år jämfört med samma kvartal året innan.
I siffror: Orderstocken – det vill säga det totala värdet av icke levererade beställningar vid en viss tidpunkt – låg den 31 mars på 53,7 miljarder kronor, jämfört med 51,9 mdr året innan. Rekordnivå alltså. Men orderingången i första kvartalet i år var 15,5 mdr, jämfört med 16,5 mdr i samma kvartal året innan.
Aktiemarknaden ignorerade bolagets vinkling och sänkte kursen med 10 procent på tio minuter när rapporten kom på onsdagen. Sedan återhämtades kursen något.
Siffror och statistik är särskilt tacksamt när det gäller vinklingar, det finns alltid någon liten parameter att ”dra på”, som vi journalister kallar det. Frågan är bara om den detalj man väljer återspeglar en helhetsbild som är relevant.
Börsbolag väljer alltid att ta fram den mest positiva delen som rubrik i en finansiell rapport, som ju innehåller en stor mängd nyckeltal att välja ur. För en ekonomijournalist är detta vardag och man måste vara vaksam.
Hatten av för Malmö stad
Men detta är inte bara ett fenomen bland börsföretag. Även i den offentliga sektorn kan kreativiteten slå till när det gäller att skönmåla ”the bigger picture”.
Ett sådant exempel visade Malmö stad upp tidigare i veckan i samband med en undersökning av företagsklimatet i Sveriges kommuner, kallad Insikt och gjord av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.
Rapidus publicerade en artikel där vi summerade undersökningen med rubriken ”Malmö rasar i ny rankning”. Detta baserat på att Malmö Stad föll från plats 139 till 167 – av totalt 199 kommuner – i totalrakningen.
Dagen därpå sänder Malmö stad ut ett pressmeddelande med rubriken ”Malmö i topp bland storstäder i service till företagen”.
Det är också sant. Bara det att Malmö väljer att bland 199 kommuner selektivt bara jämföra sig med Stockholm och Göteborg som hamnade lägre. Frågan är vilken av vinklarna som är mest relevant.
Som journalist ler man snett och tar av sig hatten när de vi bevakar är betydligt djärvare med sina vinklingar än vad vi själva är.
