måndag 18 augusti 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Gränskontroller väcker danska opinionen

Keld_broksoKort sagt: Onsdagens Rapidusbar blev ett spännande möte med ”Öresundsrevolutionens” drivande kraft och Märta Stenevi, en av de mäktigaste i Region Skåne. Rapidus stod för det danska perspektivet som vi fördjupar här: gränskontrollerna är inte så eländiga att de inte kan leda till något gott!

Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör

Raseriet mot gränskontrollerna över Öresund får luft via sociala medier. För detta kan vi bland annat tacka Niels Paarup-Petersen, mannen bakom ”Öresundsrevolutionen” som lockat 24.000 supportrar på Facebook. Framförallt har han fått genomslag i Sverige, få danska medier har skrivit om ”revolutionen”. Googlar man däremot ”grænsekontrol” – med dansk stavning – får man över 450.000 träffar. Det visar hur aktuell diskussionen är om Öresundsregionen, just på grund av gränskontrollerna.

Var regionen inte på dagordningen förut? På danska sidan är svaret i stort sett nej. Skåne har i flera år varit en drivande kraft medan själländarna varit tveksamma. Ett nytt försök görs som bekant med Greater Copenhagen. Här finns det fokus på näringslivet som Rapidus länge efterlyst – den största integrationen sker när företagen investerar, exporterar och rekryterar på andra sidan sundet. Orsaken till obalansen är att Skåne har mer nytta av Själland and vice versa.

Själland har metropolen Köpenhamn, en stor flygplats och en större tillgång till internationella marknader. Precis det som Skåne saknar. Men med gränskontroller och en Öresundsrevolution har Danmark vaknat. Plötsligt fick danska politiker och danska medier syn på vad man var på väg att mista som EU:s mönsterregion för fri rörlighet av arbetskraft, varor och kapital. Det krävdes uppenbarligen metallstängsel på Kastrup, tågbyte och id-kontroll, som om man var på väg till DDR och inte Sverige, för att sätta fokus på detta.

Murar har fallit förr och vi vill gärna se det igen. Rapidus optimistiska scenario är att vi om fem år kommer se gränskontrollerna som något bra. Det var de som gav ny energi till Öresundssamarbetet eftersom det som gick förlorat med gränskontrollerna blev för kännbart.

Mot detta kan man invända att med de praktiska justeringar som väntas komma är gränskontrollerna inte så farliga – sett till den danska politiska kontexten. Den strama kursen som Venstre-regeringen lagt ut för flyktingpolitiken råder det stor politisk enighet om. Det beror på att det största oppositionspartiet, Socialdemokraterne, slåss om samma väljare som regeringens stödtrupp Dansk Folkeparti. De socialdemokratiska kärnväljarna bor ofta trångt i bostadskvarter där de är de enda med efternamnet ”Jensen”. De känner sig svikna av Socialdemokraterne, som därför inte har råd att mildra sin flykting- och migrationspolitik. På danska sida handlar därför debatten om hur vi får löst gränsproblematiken mot Sverige utan att det uppfattas som en lättnad i flyktingpolitiken.

Med det i åtanke gäller det nu att använda Öresundsrevolutionen och alla andra protester konstruktivt. Märta Stenevi (MP), Region Skånes mäktigaste kvinna och ansvarig för personalfrågor på Skånes största arbetsgivare vet vad som står på spel. På Själland skriker stora life sciencebolag som Novo, Lundbeck, Leo, Genmab och Symphogen efter högutbildad arbetskraft. Den kan vara skånsk. Den omvända pendlingsströmmen lär ta fart när ESS drar igång i Lund.

Lyckligtlivs fortsätter debatten. Utöver i Rapidusbaren har Nordiska rådet tagit upp frågan om gränskontroller nu i april. I ett utspel under våren beräknade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren kostnaden för gränskontrollerna till 1,5 miljarder kronor om året, medräknat förseningar för pendlarna och en krympande regional marknad. Kom också ihåg att Köpenhamn enligt prognosen kommer växa med 100.000 invånare de närmaste tio åren, vilket kommer påverka bostadsmarknaden i Malmö.

Det som kommer ut av Öresundsrevolutionen kan bli guld värt på sikt, om det kan skapa uppslutning kring tanken att vi inte kan låta gränskontrollerna sabba mönsterregionen för EU:s inre marknad.

Klik her for at se dansk version af artikeln

Kort sagt: Onsdagens Rapidusbar blev ett spännande möte med ”Öresundsrevolutionens” drivande kraft och Märta Stenevi, en av de mäktigaste i […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Fåhraeus går in i Trackpaw

    Lundabolaget Trackpaw, med grundaren Liza Tchapanova Albrektson, fick sin kapitalrunda övertecknad sedan Industrifonden och Christer Fåhraeus fond FSG valt att gå in med varsin kontrollpost.

  • Mau Holding investerar

    Efter flera år med få satsningar gör Mau Holding en investering – i en musikapp för förskolan. Samtidigt införs en modell som ska göra att fler av universitetets affärsidéer når marknaden.

  • På nya jobb

    Skånska börsbolag möblerar om i toppen. En ny vd tar över rodret för att ge fart åt expansionen medan en annan bygger sitt team för att vända nedåtgående siffror.

  • Rapporter från vecka 34

    Mattor och sportartiklar går bra, medan mode går trögt. Det framgår av de kvartalsrapporter som kom i förra veckan.


  • Fåhraeus går in i Trackpaw

    Lundabolaget Trackpaw, med grundaren Liza Tchapanova Albrektson, fick sin kapitalrunda övertecknad sedan Industrifonden och Christer Fåhraeus fond FSG valt att gå in med varsin kontrollpost.

  • Danskt vaccinbolag blir svensk-brittiskt

    Det svenska rikskapitalbolaget Nordic Capital och det brittiska Permira lägger ett bud på Bavarian Nordic. Affären värderar det danska bolaget till 28,5 miljarder kronor.

  • Cantargia i superaffär – med bismak

    Läkemedelsbolaget Cantargia i Lund säljer ett forskningsprogram till japaner och kan som mest få in mer än 6 miljarder kronor på affären. Samtidigt kom resultat från bolagets toppkandidat som var en besvikelse.

  • Från 40 miljoner till 40 miljarder

    Sedan Fredrik Tiberg klev in som vd för Camurus har bolagets värdering gått från 40 miljoner till 40 miljarder kronor. Rapidus träffar honom på huvudkontoret i Lund för att höra om vägen dit och planerna framåt.

  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Gore-tex-bolaget öppnar för Suturion

    Lundabolaget Suturion har tecknat avtal med en medicinteknisk tungviktare. Nu startar försäljningen av bolagets kirurgiska symaskin på den amerikanska marknaden. – Avtalet hanterar eventuella tullar, säger vd Paan Hermansson.

  • Cantargias antikropp i amerikanskt snabbspår

    Cantargias läkemedelskandidat nadunolimab har fått Fast Track-status i USA. Det fick aktien att ta ett litet glädjeskutt.

  • Miljonregn över cancerbolaget

    Medtech-bolaget Reccan ingår i ett konsortium som fått motsvarande 153 miljoner kronor av EU för att genomföra ett stort projekt inom pankreascancer. – Det här betyder mer än bara pengarna, säger vd Anna Brodén.

  • Camurus miljardavtal öppnar för mer

    Camurus i Lund, med vd Fredrik Tiberg, aktierusar efter att ha ingått avtal med den amerikanska jätten Eli Lilly. I potten ligger 8 miljarder kronor i ersättningar, och det kan bli ännu mer. – Det här öppnar för liknande avtal inom andra områden.

  • Synact Pharma tar in nya pengar – igen

    Synact Pharma stärker finanserna genom en riktad nyemission och ett lånelöfte från den amerikanska storägaren. Det är den tredje större nyemissionen som lundabolaget genomför på två år.