Med Framfab och Bredbandsbolaget som plattform propagerade Jonas Birgersson på 1990-talet för storskalig fibernätsutbyggnad. I stora drag fick han rätt. Fibernät har byggts och det gamla telefonnätet avvecklas. Nu vill han starta en motsvarande revolution – för el-nätet.
Jonas Birgerssons nuvarande bredbandsbolag Via Europa huserar i det gamla elverket mitt i Lund, i lokaler som en gång var Framfabs. Tillsammans med elvägsbolaget Elonroad bildar han nu ett joint venture-bolag, Open Energy Lab. Idén är att ”internetifiera” energidistributionen.
– Från första januari 2022 är det i 27 länder, det vill säga EU-länderna, för första gången på hundra år tillåtet att bygga parallella elnät. Man kan använda vilken teknik man vill, sätta vilket pris på kilowattimmar man vill och ha vilken prismodell man vill på överföring, säger Jonas Birgersson.
Tidigare har grannar som velat handla el med varandra behövt använda det befintliga elnätet, med det elpris och de distributionskostnader som gäller där. Nu kan de bygga ett eget lokalt elnät, vilket gör det betydligt lönsammare att investera i lagring eller i exempelvis solceller.
I varje byggnad installeras en elväxel eller el-router som fördelar elen från kvarterets solceller till och från batterier eller annan lagring, till laddstolpar och till hushåll eller lokaler. Från routern finns också uppkopplingen till det ”vanliga” elnätet.
– Inledningsvis krävs det, men över tid kommer det att bli mindre. Köper du tillräckligt mycket produktion och lagring blir du ju oberoende, säger Jonas Birgersson
Dessutom skulle grannkvarter kunna koppla ihop sina nät och handla el med varandra, istället för att köpa dyr el på det vanliga elnätet.
Visionen är inte bara mer och billigare el utan också ett mer motståndskraftigt system, inte lika beroende av några få stora kraftverk som kan slås ut.
Men det kräver modern digital teknik. Elvägsbolaget Elonroad, med vd Karin Ebbinghaus, står för hårdvaran, själva routern, som bolaget redan utvecklat till sin elväg. Nya Open Energy Lab utvecklar ett operativsystem till den och affärsmodellen går helt enkelt ut på att sälja licenser.
– Om någon säger ”vi vill också bygga elroutrar” så blir det här en genväg för dem. Långsiktigt är det varken Elonroads eller vår ambition att sätta ihop hårdvara.
Liksom på bredbandssidan erbjuder Via Europa mjukvaran ”ovanpå” operativsystemet där nätägaren kan styra systemet och sådant som fördelning, försäljning och fakturering till användare.
Redan i höstas kunde Rapidus berätta om ett testprojekt i Lund. I en av Wihlborgs fastigheter på Ideon ska ett batteri installeras medan näraliggande Blekingska nationen har en solcellsanläggning. De båda fastigheterna länkas samman med den nya tekniken.
Inom ramen för det Vinnova-stödda Coaction Lund, en så kallad systemdemonstrator som ska visa vägen mot klimatneutrala städer, blev det nyligen klart med ny anläggning. På Brunnshög byggs ett lokalt nät mellan kommunala LKP:s parkeringshus som också får batterilagring och en av allmännyttiga LKF:s fastigheter med solceller.
– Fler än hundra städer har ju skrivit bindande avtal att bli klimatneutrala, men frågan är hur. Det här är vårt förslag.
Det finns redan ett avtal med centralorganisationen Sveriges Allmännytta.
– Allmännyttan är unik, det finns alltså ingen annan organisation i icke-diktaturländer som kontrollerar så stor del av marknaden. Det är över 20 procent av alla bostäder i Sverige.
Jonas Birgersson menar att det som nu krävs är ”kombinationen av fastighetsägare, nördar och pengar”.
– Vi är nördarna. Allmännyttan är fastigheterna.
Pengarna är infrastrukturfonder tillsammans med kapital från fastighetsägare och investerare som ser de ekonomiska fördelarna i takt med att såväl solceller som batteriteknik blir effektivare och billigare.
Och det finns ingen direkt konkurrent på marknaden.
– Men det beror ju på att fram till 2022 var det olagligt och det är fortfarande olagligt utanför EU. Om en amerikansk startup vill testa så kan de göra det inom EU, och då vill ju vi att de ska göra det i Lund.
Ola Nilsson