lördag 23 november 2024

inloggad som

Jätteföretagen är chanslösa mot konsumentmakten

Kort sagt: Framtids-science fiction från när såna som jag var unga har visat sig ha en usel träffsäkerhet i sina profetior. Manhattan blev inte ett enda jättefängelse 1988. Ingen mordisk super-AI blev självmedveten den 29 augusti 1997 (klockan 2:14 på morgonen östkusttid). 2001 passerade utan något rymdäventyr för att undersöka gigantiska monoliter. Men såhär på 2020-talet är de multinationella företagen mäktigare än nationalstaterna, precis som William Gibson förutspådde 1984 i “Neuromancer”. Med en skillnad: De lyder fortfarande under sina kunder.

Av Niclas Lindstrand, Rapidus grånade cyberpunkare

Jag började skriva på denna text innan galningen i öst visade exakt hur galen han är. Insåg snabbt att även de allra största globala företagen måste lära sig en läxa av sitt engagemang – eller brist på detsamma – för Ukraina. Inte ens Ikea, H&M och Spotify (för att ta svenska tre jätteföretag som skämt ut sig genom att inte reagera och agera i tid) står över den allmänna opinionen när den är så stark som den blivit i västvärlden. Liksom Coca-Cola, företaget som en gång uppfann Jultomtens moderna inkarnation, höll på att utplåna sitt eget varumärke genom att sälja sig för några extra rubel från ryska butiker trots att samma rubel är så nära värdelösa de kan bli. Om reträtten kom i tid eller inte får framtiden utvisa.

Å andra sidan finns Elon Musk. Teslagrundaren – vars rymdäventyr annars börjat påminna allt mer om den usla Bondfilmen “Moonraker” – tystade alla kritiker (inklusive mig) när Ukrainas vice premiärminister Mykhailo Fedorov bryskt bad honom ansluta Ukraina till satellit-internetuppkopplingen Starlink. Tio timmar senare svarade Musk att han aktiverat tjänsten i Ukraina. Jämför det med hur Spotifys Daniel Ek gömde sig efter att det avslöjats att företaget fortsatte att bygga upp sitt Moskvakontor, som bland annat sprider regimpropaganda via sina poddar. (Hur företag vars affärsidé är att leverera innehåll kan låtsas att de inte har något ansvar för det innehållet ber jag att få återkomma till när jag är på ännu sämre humör, det är ett gränslöst hyckleri.)

Detta i en värld där den svenska prisjämförelsesajten Pricerunner, som just köpts av Klarna, stämmer Google på den vanvettiga summan 22 miljarder kronor för att Google snott så mycket trafik åt sig själva under 14 år. Huawei stämmer i sin tur svenska staten på några fantasiljarder för att det kinesiska mobilföretaget inte släpps in i det svenska 5G-nätet. Och en president med vilt hår och vildare fantasier fick skiljas från sitt älskade Twitterkonto strax innan han skildes från ämbetet. Man kan inte komma undan att teknikjättarna, oavsett om de är svenska, amerikanska eller kinesiska, behärskar världen precis lika mycket som i Gibsons böcker som skapade begreppet cyberpunk ett årtionde innan Keanu Reeves tog det röda pillret för första gången.

Men oavsett hur mäktiga de är, hur mycket ansvar är det rimligt eller ens rättvist att lämpa över på privata företag? Ska de verkligen ansvara för fred i världen och inte bara inför sina aktieägare och anställda?

Det är inte upp till proffstyckare att avgöra, eller ministrar, eller ens Elon Musk och Daniel Ek. Det är något som varje enskilt potentiell kund kan avgöra vid varje köp som man gör eller avstår. När konsumenterna gaddar ihop sig är det bara för jättebolagen att göra som de säger om de vill ha kvar några kunder och aktieägare.

Om man tänker efter kan den kundmakt som demonstrerats de två senaste veckorna rent av vara mer demokratisk än att bara få välja sina företrädare vart fjärde år.

Kort sagt: Framtids-science fiction från när såna som jag var unga har visat sig ha en usel träffsäkerhet i sina […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad



  • Fetast plånbok vinner

    Efter en tolfteplats av fjorton i SHL måste något göras med hockeylaget Malmö Redhwaks. I brist på kommunalt stöd behövs det nya och kreativa samarbeten med näringslivet.

  • Glad påsk!

    Vi på Rapidus önskar dig en riktigt glad och varm påsk! Vi återkommer med nya skånska nyheter tisdagen den 2 […]

  • Damfotboll en svår affär

    Att damfotbollen har det tuffare ekonomiskt än herrarna är ingen hemlighet. Spelarförsäljningar och Europaspel ger inte i närheten av samma genomslag som på herrsidan.

  • Klubbarna kämpar för ekonomin i Superettan

    Superettan i fotboll ger betydligt lägre tv-intäkter än Allsvenskan. Så här löser de skånska klubbarna Helsingborgs IF, Trelleborgs FF och Landskrona BoIS utmaningen.

  • I år ska MFF fylla kassan

    Snart drar fotbollens högsta serier igång för året. Rapidus har tagit en titt på de ekonomiska förutsättningarna för skånska elitföreningarna. För MFF bör Europaspel ge mer pengar i år, även om det sportsliga resultatet blir likartat jämfört med tidigare år. Det säger MFF:s vd Niclas Carlnén.

  • Danskt hygge över Sveriges nedgång

    Sverige är i fritt fall. Det konstaterar danska journalister när de granskar Sveriges ekonomi, invandring och kriminalitet. Danskarna förundras över hur så mycket kunde gå så fel i det land som de har varit så avundsjuka på i många år. Rapidus korrepondent i Danmark Keld Broksø har gått igenom den nya danska mediebilden av Sverige.

  • Special: Helgernas nyhetssvep

    Har du haft fullt upp med matförberedelser, shopping och långväga släktingar? Ingen fara, Rapidus är tillbaka och har gjort ett svep med några av de hetaste nyheterna från det skånska näringslivet.

  • Börja satsa, sluta spara

    Glädjen med årets mörkaste tid är att det vänder. Frågan är om årets vintersolstånd sammanfaller med ekonomin och framtidsutsikterna. Vi tror det och önskar dig som Rapidusmedlem ett ljusnande 2024.

  • Näringslivets önskelista

    Elförsörjning, fred i Ukraina och en mer proaktiv innovationspolitik – det är några av de saker som det skånska näringslivet önskar sig för 2024.

  • På väg mot hållbarhet

    Tetra Pak med Sverigechefen Marie Sandin har 50-faldigat hållbarhetsinvesteringarna på fem år.