De nya reglerna skulle vara enklare och gynna Sveriges entreprenörer. Istället träffar det nya 3:12-förslaget huvudsakligen stora advokat- och revisorsfirmor, menar kritiker. I Skåne blir effekten liten, menar de representanter Rapidus pratat med.
När regeringen igår presenterade sin sista budgetproposition för den här mandatperioden var det stort fokus på sänkt matmoms och andra skattesänkningar. Men i reformpaketet, som totalt uppgick till 367 miljarder kronor, gick att hitta satsningar för nästan 3 miljarder kronor på ”Enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag” – det vill säga de så omdiskuterade 3:12-reglerna.
Regelverket anger hur mycket ett företags delägare kan ta ut i utdelning, vilken beskattas lägre än lön. Sedan 2022 har en expertgrupp utrett frågan med målsättningen att ta fram ett nytt förslag. Då de nuvarande reglerna upplevs som fyrkantiga och krångliga har förväntningarna varit höga på att ett nytt förslag skulle förenkla och förtydliga. Men efter att det slutliga förslaget lagts fram, tänkt att börja gälla i januari nästa år, har kritiken inte låtit vänta på sig.
I praktiken, menar kritiker, är det stora revisionsbyråer och advokatfirmor med höga löner och hög omsättning, som kommer att kunna dra nytta av regelförändringen mest, där möjlighet till lägre beskattade utdelningar blir som störst.
— För den gemene företagaren kanske man tycker att det är ganska intetsägande, det är ingen större förändring, säger Mattias Lamme, revisor och partner på Pwc.
Han själv och Pwc tillhör de bolag som pekas ut som de stora vinnarna i regeringens förslag. Men han jublar ändå inte över förslaget, utan efterfrågar en större och mer genomgripande regelförändring.
— Det man sade var att en stor mängd skulle få det bättre. Men det kanske är de som tillämpar grundbeloppet som på pappret får mer, men i praktiken inte får så stor effekt. För ett mindre bolag med tre–fyra anställda så slår det negativt istället, säger Mattias Lamme.
I förslaget föreslås att dagens nuvarande ”förenklingsregel”, som innebär att en delägare i ett bolag gemensamt kan ta ut 2,75 inkomstbasbelopp per år i utdelning, för 2025 221 650 kronor, ersätts av ett nytt ”grundbelopp” om istället 4 inkomstbasbelopp – en höjning till 322 400 kronor. Skillnaden blir alltså inte så stor om det är några delägare som ska dela på det beloppet.
Den delen av utdelningen som är baserad på löneunderlaget, den så kallade huvudregeln, omfattar i det nya förslaget 50 procent av bolagets löner, precis som tidigare, men har också ett avdrag på 8 inkomstbasbelopp som måste dras av. Skulle ett företag med 3-4 delägare tidigare kunnat göra avdrag enligt huvudregeln, på grund av att deras egna löner och bolagets totala löneunderlag når gränsen, kan de 8 avdragna inkomstbasbeloppet minska deras möjlighet till utdelning enligt de nya reglerna.
Marc Tullgren, partner på Setterwalls advokatbyrå i Malmö, säger till Rapidus att han håller med om att ”förslaget inte innebär någon revolution” – men han menar att det heller inte varit syftet med utredningen. Han sätter istället fokus på frågan om företagarnas förutsättningar för att anställa fler, och ifall reglerna alls bidrar till att underlätta för detta.
– Vi bedömer att det är viktigare att prata om huruvida resultatet av 3:12-regelverket i dess nuvarande eller föreslagna lydelse fortfarande är relevant och tillräckligt med utgångspunkt från syftet att underlätta för företagare att anställa, säger Marc Tullgren.
Även Företagarna i Skåne menar att det nya förslaget inte kommer att förändra så mycket för de allra flesta företagare.
— Man skruvar för mycket, vi vill ha långsiktighet och system som fungerar över tid, säger Magnus N:son Engelbäck, regionchef Företagarna Syd.
— Det är ganska avmätta reaktioner från våra medlemmar, man kämpar rätt hårt nu för att få vardagen att gå ihop. De här marginaleffekterna, det ger inga stående ovationer. Det man vill ha är reformer istället för lapptäcke.
Den senaste versionen av 3:12-reglerna presenterades redan för två veckor sedan i ett paket under rubriken ”Fler företag för fler jobb”, där bland annat även sänkt arbetsgivaravgift för unga mellan 18-23 år ingick. Den satsningen kan ge större effekt för skånska företag snarare än 3:12-reglerna, menar Anders N:son Engelbäck.
— Skåne skiljer sig inte jättemycket från övriga Sverige sett till makroperspektivet, men det som skiljer är att vi har en huvudort som är drabbad av hög ungdomsarbetslöshet. Det är mer positivt för Skåne att arbetsgivaravgiften för unga sänks – men en generell sänkning av bolagsskatten och arbetsgivaravgiften skulle göra större skillnad på sikt.
Julia Fryklund
