Kort sagt: Danska aktieinvesterare vaknar upp och blir fler och fler. Bankernas negativa räntor har, tillsammans med en pandemin, skapat en tsunami av förmögenheter som flödar från bankernas passiva konton till investeringar i företag – både etablerade och uppstartsbolag på båda sidor av sundet.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
I över två decennier med Öresundsbron har danskar som vågat investera i aktier sneglat avundsjukt över sundet, där aktier är en folksport. Danskar med lite överskott har under alla år i stället byggt upp passiva förmögenheter på bankkonton eller i pensioner och bostäder. Det nya är ett nästan hysteriskt dansk intresse för aktier och andra investeringsprodukter. En analys av Danmarks Nationalbank visar att över 25 miljarder danska kronor har flyttats bort från danska bankkonton på grund av negativa räntor. Det ger positiva effekter för det svenska och danska näringslivet. Vad är det som hänt i Danmark?
Utvecklingen började på allvar vid nyår, när danska banker började introducera negativa räntor. Med Jyske Bank som föregångare började danska banker en efter en att försiktigt, till att börja med, kräva 0,6 procent på belopp över 250.000 danska kronor. Sedan med ett glastak på 100.000 danska kronor vilket fick danska hjärnor att koka. Bankernas ursäkt för negativa räntor fick en finansiell term: Ett ”rådighetsbidrag” (tillgänglighetsbidrag). I folkmun ett ”grådighetsbidrag” (girighetsbidrag).
Faktum är att Danmarks Nationalbank tar ut negativa räntor på förmögenheter. Bankerna ska vanligtvis själva betala för att ha pengar insatta och den räkningen skickas nu till missnöjda danska bankkunder. Det är nytt, även om Nationalbanken haft negativa styrräntor sedan 2012, men sedan kom coronakrisens börsras. Och näringslivsminister Simon Kollerup (S) blev utskrattad: Han sa att negativa räntor var för girigt, men det blev ett slag i luften utan konsekvens och han blev hånad.
I Sverige är situationen annorlunda: Vid årsskiftet till 2020 höjde Sveriges Riksbank styrräntan från minus 0,25 procent till 0 procent. Alltså: Ingen negativ ränta. Därför pratar vi bara om en dansk reaktion: Ingen vill ha pengar på banken om det KOSTAR pengar. Investeras de i stället så kan man slippa få negativa räntor – och tsunamin är goda nyheter för hela Öresundsregionens näringsliv.
Intresset för det danska näringslivet och dess förutsättningar ökar explosivt och även skånska aktier har blivit ett samtalsämne i Danmark. Samtidigt fortsätter strömmen av danska aktiebolag som noterar sig i Stockholm för att dra nytta av bättre aktiekultur och skatteregler än i Danmark.
Ta ett ungt företag som Fluoguide. De använder självlysande material till att skapa mer precis cancerkirurgi genom att få tumörer att lysa. Efter att kursen stigit med 2.000 procent flyttade de redan i februari sin notering från den mindre svenska Spotlight-börsen till den större Nasdaq First North-börsen i Sverige. Det skedde efter bara knappt två år på svenska börsen – och flera danska investerare följde med.
I bakgrunden av det danska aktieuppsvinget finns coronatristessen, som ökade medvetenheten om överskottspengar när ingen kunde använda dem på restauranger och hotell. När årets fyra första månader var över så hade danska börsföretag betalat utdelning på nästan 38 miljarder danska kronor till sina aktieägare. Och under första kvartalet 2021 emitterades nya danska aktier för 42 miljarder danska kronor. Kursökningarna under samma period var 39 miljarder danska kronor. Allt detta är bra för de nya danska aktieägarna. Aktieintresset bidrar till att Nationalbanken i en prognos säger att Danmarks BNP kommer att stiga med 3,3 procent i år. Finns det något dåligt med allting?
Bara att vissa nya oerfarna danska investerare självklart också kommer att förlora pengar. Vissa lärdomar är dyra, men vilken fantastisk investeringsmiljö vi nu har chansen att bygga över Öresund.
