fredag 22 november 2024

inloggad som

Miljöteknik behöver offentlig draghjälp

|  

Kort sagt: Det är undantagsvis som statliga, kommunala och regionala byggnader ståtar med solceller för elproduktion och anläggningar för sol- eller jordvärme. Medan klimattoppmötet i Köpenhamn närmar sig, saknas fortfarande ett engagemang i den offentliga sektorn för att visa att man menar allvar med miljöteknik.
Många företag vill profilera sig inom området, men hämmas av lågkonjunktur och finanskris. Därför är det dags för det offentliga att gå in i rollen och koordinera politiken som en rivstart för ett kraftfullt Öresundsregionalt kluster inom miljöteknik.

Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör

Rapidus brukar sannerligen inte vara något sånghäfte. Men inspirerade av bristen på insats i Öresundskommunerna på miljöteknikområdet vill vi påminna om en bortglömd dansk revysång från 1936 — med ny aktualitet:

”Ih, hvor er det kommunalt!
Der vil jeg med tiden ind og regne galt,
mellem spindelvæv og bøger og papire’
skal jeg sove trygt hver dag fra ni til fire”

Jo, kommunerna sover när man konfronterar dem med fakta som att jordvärme ger tre gånger så mycket energi tillbaka som anläggningen förbrukar. Jordvärme är billigast för nya byggnader, men är med i försvinnande få upphandlingar för nya offentliga projekt.

I vägen står vanemässigt tänkande och brist på visioner.

Och det fortsätter när det kommer till solvärme. Låt oss vara konkreta: I en idrottstävling nyligen, hos Hvidovre Kajakklubb söder om Köpenhamn, användes badvatten till 200 kajakpaddlare under en hel helg. En solvärmeanläggning på endast 25 kvadratmeter satt ihop med en naturgasanläggning, som bara använde gas för 70 danska kronor. Resten av uppvärmningen klarade solen av. Det är då man undrar var solpanelerna på alla skolor och idrottshallar blir av.

Till detta kommer ett speciellt bekymmer med elproducerande solceller.

Lilla Gaia Solar A/S i Avadøre, söder om Köpenhamn, har utvecklat prisbelönta solceller till Lunds universitet. Företaget håller just nu på att färdigställa 2.500 kvadratmeter solcellspanel på det privata hotellkomplexet Copenhagen Towers, bredvid Ferring i Örestad.

Men ett genombrott hos byggprojekt i offentlig regi? Glöm det.

Solceller är en teknik som utvecklas rasande snabbt, bland annat står branschen inför att använda nanoteknik. Men dagens skattesystem har inneburit att de mest ekonomiskt lönsamma solcellsinvesteringarna nära vår region idag görs i Tyskland. Därmed är solceller den teknik som kräver mest investeringar för att ta regionen till framkanten inom detta område.

Slutligen har vi vindkraften, som traditionellt och med stor symboleffekt, står stark och banbrytande i regionen. Alla övriga energiformer är komplement till vindkraften, men det finns fortfarande en tröghet i de kommunala beslutsprocesserna när placeringen av vindkraftverken ska bestämmas. Denna planering är just ett av de Öresundregionala samarbeten där man kan koordinera krav och erfarenheter.

En koordinering skulle också kunna användas för att undgå kommunal ”green washing” — alltså när kommuner gör sig grönare än de i verkligheten är. Vi saknar konkreta, standardiserade krav och mätmetoder ute i kommunerna — och ett bra ställe att göra det på är tvärs över Sundet. Om man ska kunna kalla sig en miljökommun ska det också finnas en kravnivå, när nu inte alla kommuner är så gröna inuti som de ser ut.

Alla energiformerna och problemen runt dem är gemensam Öresundsregional materia. Samtidigt finns det självklart olika regelverk att ta hänsyn till. Men ska regionen också bli ett kraftcenter för miljöteknik, måste offentliga aktörer inom stat, kommuner samt Region Skåne, Region Själland och Region Hovedstaden kliva in i miljöteknikscenens rampljus.

Det behöver hända något. I grunden är det ganska enkelt: Det handlar om att skapa en Öresundsregional tillväxtmarknad med en kritisk massa inom miljöteknik. Med det offentliga som motor kan marknaden rivstarta innovation och konkurrenskraftighet som bas för ett nytt exportäventyr som kan komplettera de finansiellt pressade bioteknik- och it-branscherna.

Detta är Rapidus andra av tre snabbanalyser om miljöteknik och klimatfrågor inför klimattoppmötet i Köpenhamn i december.

Kort sagt: Det är undantagsvis som statliga, kommunala och regionala byggnader ståtar med solceller för elproduktion och anläggningar för sol- […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad



  • Lundabolag i genombrottsaffär med Alfa Laval

    Lundabaserade EPFF säljer ett av sina patent till Alfa Laval. Affären innebär ett kommersiellt genombrott för bolagets teknologi.

  • Lundateknik för ellastbilar

    Lundabolaget Zemission vill lösa svårigheterna med elektrifiering av tunga lastbilar. I ett samarbete med fordonskomponenttillverkaren Alfdex i Landskrona förbereds serietillverkning av en komponent som ska öka räckvidden.

  • Klirr i kassan för Katam

    Ett år efter senaste nyemissionen har Katam Technologies fått in nytt kapital. Då skulle bolaget intensifiera försäljningen i Latinamerika av sin AI-tjänst för skogsbruk. Nu är planen en utvidgning till Sydostasien.

  • Ny runda ska ta Enjay till break even

    Det Malmöbaserade värmeväxlarföretaget Enjay är ute på en ny finansieringsrunda. Enligt planerna är det sista rundan innan bolaget når break even under 2025.

  • Elväg på Öresundsbron?

    Elonroad undersöker möjligheterna att bygga elväg på Öresundsbron. Det är innebörden av ny avsiktsförklaring tillsammans med Öresundsbron och Lunds universitet.

  • Klockan tickar för skånska utsläppsmål

    Utsläppen av växthusgaser i Skåne minskar, men det är långt kvar till uppsatta mål. Klimatarbetet hos de tio största utsläpparna av växthusgaser är direkt avgörande för Skånes 2030-mål. Se här vilka det är.

  • Näringslivstorskar på djupt vatten

    Skånska Hanö torskrevsförening vänder sig till näringslivet för att etablera artificiella torskrev. Initiativet har bland annat fått napp hos vindkraftsbolagen.

  • Sandberg donerar 100 Mkr

    Sandberg Development donerar 10 miljoner kronor per år i tio år till Malmö universitet. Pengarna ska gå till universitetets vattenforskning. 

  • 20 miljoner till Lejonkulans gäst

    Lundabolaget Saveggy stänger en emission som tillför bolaget cirka 20 miljoner kronor och nya tunga investerare.

  • Servettjätten köper kaffemuggsbolag

    Duni Group köper det australiensiska kaffemuggsbolaget Huskee. Syftet är att ytterligare stärka Dunis verksamhet inom matförpackningar.