torsdag 18 september 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Miljöteknik behöver offentlig draghjälp

|  

Kort sagt: Det är undantagsvis som statliga, kommunala och regionala byggnader ståtar med solceller för elproduktion och anläggningar för sol- eller jordvärme. Medan klimattoppmötet i Köpenhamn närmar sig, saknas fortfarande ett engagemang i den offentliga sektorn för att visa att man menar allvar med miljöteknik.
Många företag vill profilera sig inom området, men hämmas av lågkonjunktur och finanskris. Därför är det dags för det offentliga att gå in i rollen och koordinera politiken som en rivstart för ett kraftfullt Öresundsregionalt kluster inom miljöteknik.

Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör

Rapidus brukar sannerligen inte vara något sånghäfte. Men inspirerade av bristen på insats i Öresundskommunerna på miljöteknikområdet vill vi påminna om en bortglömd dansk revysång från 1936 — med ny aktualitet:

”Ih, hvor er det kommunalt!
Der vil jeg med tiden ind og regne galt,
mellem spindelvæv og bøger og papire’
skal jeg sove trygt hver dag fra ni til fire”

Jo, kommunerna sover när man konfronterar dem med fakta som att jordvärme ger tre gånger så mycket energi tillbaka som anläggningen förbrukar. Jordvärme är billigast för nya byggnader, men är med i försvinnande få upphandlingar för nya offentliga projekt.

I vägen står vanemässigt tänkande och brist på visioner.

Och det fortsätter när det kommer till solvärme. Låt oss vara konkreta: I en idrottstävling nyligen, hos Hvidovre Kajakklubb söder om Köpenhamn, användes badvatten till 200 kajakpaddlare under en hel helg. En solvärmeanläggning på endast 25 kvadratmeter satt ihop med en naturgasanläggning, som bara använde gas för 70 danska kronor. Resten av uppvärmningen klarade solen av. Det är då man undrar var solpanelerna på alla skolor och idrottshallar blir av.

Till detta kommer ett speciellt bekymmer med elproducerande solceller.

Lilla Gaia Solar A/S i Avadøre, söder om Köpenhamn, har utvecklat prisbelönta solceller till Lunds universitet. Företaget håller just nu på att färdigställa 2.500 kvadratmeter solcellspanel på det privata hotellkomplexet Copenhagen Towers, bredvid Ferring i Örestad.

Men ett genombrott hos byggprojekt i offentlig regi? Glöm det.

Solceller är en teknik som utvecklas rasande snabbt, bland annat står branschen inför att använda nanoteknik. Men dagens skattesystem har inneburit att de mest ekonomiskt lönsamma solcellsinvesteringarna nära vår region idag görs i Tyskland. Därmed är solceller den teknik som kräver mest investeringar för att ta regionen till framkanten inom detta område.

Slutligen har vi vindkraften, som traditionellt och med stor symboleffekt, står stark och banbrytande i regionen. Alla övriga energiformer är komplement till vindkraften, men det finns fortfarande en tröghet i de kommunala beslutsprocesserna när placeringen av vindkraftverken ska bestämmas. Denna planering är just ett av de Öresundregionala samarbeten där man kan koordinera krav och erfarenheter.

En koordinering skulle också kunna användas för att undgå kommunal ”green washing” — alltså när kommuner gör sig grönare än de i verkligheten är. Vi saknar konkreta, standardiserade krav och mätmetoder ute i kommunerna — och ett bra ställe att göra det på är tvärs över Sundet. Om man ska kunna kalla sig en miljökommun ska det också finnas en kravnivå, när nu inte alla kommuner är så gröna inuti som de ser ut.

Alla energiformerna och problemen runt dem är gemensam Öresundsregional materia. Samtidigt finns det självklart olika regelverk att ta hänsyn till. Men ska regionen också bli ett kraftcenter för miljöteknik, måste offentliga aktörer inom stat, kommuner samt Region Skåne, Region Själland och Region Hovedstaden kliva in i miljöteknikscenens rampljus.

Det behöver hända något. I grunden är det ganska enkelt: Det handlar om att skapa en Öresundsregional tillväxtmarknad med en kritisk massa inom miljöteknik. Med det offentliga som motor kan marknaden rivstarta innovation och konkurrenskraftighet som bas för ett nytt exportäventyr som kan komplettera de finansiellt pressade bioteknik- och it-branscherna.

Detta är Rapidus andra av tre snabbanalyser om miljöteknik och klimatfrågor inför klimattoppmötet i Köpenhamn i december.

Kort sagt: Det är undantagsvis som statliga, kommunala och regionala byggnader ståtar med solceller för elproduktion och anläggningar för sol- […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad

Prenumerera på Rapidus för
533 kr per månad

Bli en del av vårt exklusiva nätverk och få koll på vad som händer i Skåne och Öresundsregionen. Var alltid uppdaterad när du talar med dina affärskontakter. Nytta, nöje, inspiration.




  • Exklusiva affärsnyheter
  • Inbjudan till våra nätverksträffar
  • Två användare ingår

  • “Arbetsmarknaden är nyckeln till allt”

    Det kvittar om du pratar om Skånes behov av infrastruktur eller energi. Dess påverkan på arbetsmarknaden är det som gör frågorna intressanta för politiker. Det sa Johan Eklund, ny vd för Sydsvenska Handelskammaren på Rapidus och Danske Banks nätverksträff.

  • Stor igenkänning i skånska utmaningar

    Infrastruktur, elpriser och arbetsmarknad. Efter att Johan Eklund berättat för Rapidus publik vilka frågor han prioriterar att driva mot den beslutsfattande politiken var samtalen bland deltagarna i full gång. 

  • ”Näringslivet måste kliva in”

    ,
    Kommuner överallt är rätt dåliga på att stimulera näringslivet. Men även företagen har blivit för passiva när det gäller gemensamma framtidssatsningar. Det säger Göran Hellström, företagsprofil i Helsingborg.

  • Pitchtävling på Minc

    På fredag blir det pitchtävling på Minc. Investerarnätverket Yeos Ventures, med affäsängeln Hjalmar Antonsson, bjuder in sex bolag och lovar 250 000 kronor till vinnaren.


  • Elonroad stoppar USA-leverans

    Containern står packad och klar. Den första leveransen av laddskenor till hamnen i Los Angeles skulle ha gått iväg förra veckan. Men de nya tullreglerna är så omfattande att företaget inte kan skicka den.

  • Miljöteknik intar Lokstallarna 

    Nästa vecka arrangeras klimat- och hållbarhetskonferensen The Drop. Den här gången på Lokstallarna i Malmö. Eventet väntar 1 000 gäster i form av investerare, experter och företag som ligger långt fram i kampen mot klimatförändringarna.

  • Sandberg går in i Diapure

    Vattenreningsbolaget Diapure blir en del av Sandberg Developments inkubatorstatsning. Sandberg går också in som näst största ägare. Så här stor är investeringen och detta ska pengarna användas till.

  • Position Green förvärvar i tuff marknad

    Det Malmöbaserade klimatbolaget Position Green gör ett förvärv i Norge, trots skrinlagda expansionsplaner. – Det är teamet och tekniken vi köper, säger vd Daniel Gadd.

  • Han vill till börsen med miljardvision

    Miljöteknikbolaget Catator fördubblade omsättningen 2024 och bygger ut produktionen i Lund. Nu tar bolaget sikte på börsen nästa år och att bli ett miljardbolag.

  • Duearity-grundarna startar nytt i skogen

    Det Malmöbaserade medicinteknikbolaget Duearity kastade in handduken och gick i konkurs i höstas. Nu är de båda grundarna tillbaka med en ny satsning inom skogsnäringen.

  • Övertecknat i Arrowlake

    Finansmannen Jan Barchan via Briban Invest och Salén-gruppen kliver in som nya ägare i ozonbolaget Arrowlake. – Pengarna från emissionen öppnar för större installationer, säger vd Fredrik Bernshed.

  • Position Green kapar personalstyrkan

    Position Green har gått som tåget. Förra året dubblades omsättningen och framtiden såg ljus ut. Men så kom omnibussen och tar Malmöbolaget åt andra hållet. Vd Daniel Gadd tvingas varsla 41 anställda i Sverige om uppsägning.

  • Sysav planerar miljardinvestering för nollutsläpp

    Efter en tids tester är beslutet taget: Sysav ska arbeta för fullskalig koldioxidinfågning. Investeringen beräknas landa på 3 miljarder. – Det är inte bara en kostnad för klimatet, det är en investering i konkurrenskraft, säger vd Malin Dahlroth.

  • Diapure redo att växa

    PODD: Fosfor är ett av de vanligaste ämnena som bidrar till övergödning av Östersjön. Lisa Heiberg är biolog från lantbruksuniversitetet […]