Kort sagt: Den goda nyheten är att 19 av 33 definierade gränshinder i Öresundsregionen fått sin lösning det senaste decenniet. Den dåliga nyheten är att några av de viktigaste fortfarande finns kvar att lösa.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Klik her for at se dansk version av analysen
Efter förarbete 2009 i den numera nedlagda Öresundskomiteen utkom året efter den omdiskuterade publikationen ”33 hinder, utmaningar och möjligheter”. Efter att Rapidus har rådfrågat en rad experter i Öresundsregionen inom respektive område kan vi i dag redovisa facit: på knappt tio år har 19 av 33 gränshinder undanröjts. Enskilda resultat i tabellen nedan beror på subjektiva bedömningar, men den positiva helhetsbilden är tydlig.
Vad har då hänt? Jo, näringslivet har själva löst flera av gränshindren. Exempelvis de tidigare höga avgifterna för telefoni, post och banktransaktioner över sundet, samt den upplevda bristen på rådgivning och information till företag från såväl privata som offentliga aktörer.
Men så var också en rad näringslivsgrupperingar med i direkt dialog då de 33 gränshindren definierades 2009. Frågan är vilka gränshinder näringslivet skulle peka ut om man frågade dem i dag?
Ingen verkar ta den frågan på allvar. Öresundskomiteen är nedlagd. Greater Copenhagen & Skåne Committee är främst förankrad i kommuner och regioner, utan någon övergripande dialog om gränshinder. I handlingsplanen för 2018-2019 finns bara tre punkter som knyter an till detta: 1) Ett delprojekt om gränshinder i det avslutade Interreg-projektet ESS & Max IV: Cross Border Science and Technology. 2) Ett mer långsiktigt arbete om gränshinder överlag med fokus på bland annat gränskontrollerna. 3) Kommitténs roll som en så kallad gränskommitté, med finansiering från Nordiska ministerrådet.
Den 4:e december hålls visserligen en halvhemlig konferens på Christiansborg, men den är knappt annonserad och dagordningen är allt annat än konkret. Enligt programmet är konferensen ”en politisk inramning av arbetet för att främja mobilitet och avlägsna gränshinder”. Bland talarna finns inte bara politiker utan även representanter för Dansk Industri samt Sydvenska Industri- och Handelskammaren. Men någon dialog direkt med företag handlar det inte om. Näringslivet måste komma till tals på ett helt annat sätt om det ska bli några ytterligare hinder undanröjda.
Mer hoppfullt är att Nordiska ministerrådets gränshinderråd i år fick som facit att 13 gränshinder för hela Norden blivit lösta. Detta handlar främst om arbetslöshets- och socialförsäkring, föräldraskap, körkort, djur och resedokument. Bakgrunden är att Nordiska ministerrådets generalsekretariat 2015 inledde en dialog med arbetsmarknadens parter kring 28 olika gränshinder som rör hela Norden.
Det är framsteg, men det innebär också att fokus minskat på de specifika gränshindren i Öresundsregionen. Tills vidare är inte heller de tunga frågorna lösta, och lösningar för de mindre gränshindren kom till efter långa processer. Kvar finns bland annat bristande harmonisering av skatter och avgifter, utbildningar och examina som inte erkänns på andra sidan sundet och offentliga fonder som saknar mandat att arbeta över gränsen.
Men framstegen är ändå något att glädjas åt. I Öresundsregionen är hinder undanröjda inom bland annat socialförsäkring, a-kassa och pensionssystem. Skattemyndigheter, kommuner och inte minst organisationerna Øresunddirekt och Øresundsadvokater har gett rådgivning till tiotusentals personer och företag om förhållanden och regler på andra sidan sundet. På tröskeln till 2019 kan vi konstatera att kampen mot gränshinder inte varit förgäves – och inte är över.
