Kort sagt: Att tryckkänsliga skärmar är framtidens melodi inom mobilutveckling syntes tydligt på årets upplaga av mobilmässan i Barcelona. Men konkurrenternas vilda hets för att komma ikapp Apples iPhone och dess banbrytande gränssnitt är bara början. I takt med att de tryckkänsliga skärmarna lär sig hantera flera fingrar samtidigt och går från tre tum till hundra är en mindre revolution på gång i sättet som vi människor interagerar med våra prylar.
Såväl teknik- som innehållsleverantörer kan antingen kliva ombord på planet eller se det lyfta från marken. Med några få intressanta undantag på den svenska sidan verkar de flesta av Öresundsregionens aktörer ha somnat i vänthallen.
Av Erik Olausson
Nu är det knäppt med knappar, 30 år gammal teknik – det hetaste i dag. Ekonomi- och tekniktidskrifterna hade fullt upp på mobilmässan med att göra rubriker av det som alla redan borde ha förstått: de tryckkänsliga skärmarnas kommande herravälde. På mindre än två år har Apple med sin iPhone och iPod Touch gjort tekniken populär i en allt bredare kundkrets. Att döma av konkurrenternas plötsliga intresse är det bara en tidsfråga innan tryckkänsliga skärmar blir en de facto-standard för interaktion med våra allt mer komplicerade elektroniska prylar.
Hemligheten stavas multitouch. Tryckkänsliga skärmar har funnits länge i till exempel biljettautomater och bankomater. Men där klarar displayen bara av att registrera ett finger åt gången, ibland bara på särskilda ställen på skärmen. I stort är displayen inte mer än en pimpad knappsats. Med skärmar som känner av tryck från flera fingrar samtidigt öppnas en hel amerikakoffert med nya möjligheter. Långt fler kommandon kan utföras och gester göras mer intuitiva och naturliga. Jämför exempelvis att rotera ett foto i datorn. Antingen trycker du ner en knapp på tangentbordet, lokaliserar muspekaren och drar i ena hörnet. Eller så sätter du fingrarna direkt på fotot på skärmen och snurrar.
Människor är i grunden taktila varelser. Ju handgripligare interaktionen är och ju fler sinnen som involveras, desto enklare är den för oss att förstå. Vi lär oss knyta en slipsknut genom att själva prova, inte genom teoretiska studier.
Därför är det inte konstigt att interaktionsforskare talar om multitouchtekniken som ett paradigmskifte. Något som för tankarna till mitten av 60-talet då Douglas Engelbarts datormus banade väg för det grafiska gränssnittet där kommandon kunde ges på andra sätt än genom textinmatning. Men egentligen innebär tekniken snarare en tillbakagång till ännu äldre tiders knypplande och knåpande med handarbete. Det är bara de senaste decennierna som vi vant oss vid att endast interagera indirekt med det vi jobbar med, via just mus och tangentbord.
Det här är något som greppats av utvecklare inriktade på iPhone, exempelvis den alltmer upphaussade spelutvecklaren Illusion Labs i Malmö. I ett av deras senaste spel, Touchgrind, styr man en skateboard med hjälp av två fingrar. Det låter löjligt, men fungerar förvånansvärt bra. Försök att göra något liknande med en knappsats.
Ändå är mobiltelefoner bara början för multitouchtekniken. Den verkliga potentialen uppnås först när skärmarna blir så stora att flera personer kan använda dem samtidigt. Då ligger en rad tillämpningsområden inom räckhåll som för bara några år sedan framstod som ren science fiction. Det kan handla om allt från arbetsbord i designstudior till interaktiva whiteboards eller digitala blackjackbord på casinot.
Här ligger Lundabolaget FlatFrog bra till. FlatFrog vidareutvecklar nedlagda Köpenhamnsbolaget Taktios teknik, där ljus som skickas in genom kort- och långsidan på en glasskiva registreras av sensorer i motsatta ändar. Trycker man ett finger på skivan störs ljusflödet i just den punkten vilket gör att positionen kan registreras. Det här medger multitouchteknik för platta skärmar på storlekar uppåt 100 tum och med tåligt, härdat glas som klarar en utspilld Dry Martini. Bolaget kommer med första modellen, en 40-tums skärm, till sommaren.
Ännu längre har kommunikationsbyrån Crowd i Malmö kommit. De började utforska multitouchtekniken i höstas, sedan de snubblat över Chalmersteknologerna bakom nystartade Touchtech i Göteborg. I dag har såväl en polsk möbelbutik som klädkedjan Spirit testat byråns multitouchvariant. Här handlar det dock om en radikalt annorlunda teknik, där en projektor belyser skärmen bak- eller underifrån medan en värmekänslig kamera registrerar var fingrarna trycker på skärmen. Det kräver en rejäl låda bakom skärmen, men effekten blir densamma.
Så långt allt väl, men teknik i sig är ingenting utan meningsfullt innehåll. Och här har det varit förvånansvärt tyst bland regionens mjukvaruutvecklare och informationsbyråer. Istället är det bland glada amatörer och drivna studenter man hittar fröna till vad som väntar runt hörnet.
Multitouchspelet Oclusia är ett typiskt exempel. Med enkel teknik men osviklig charm har några studenter vid Aalborgs universitets filial i Köpenhamn byggt ett bord där fyra fingerfärdiga spelare tillsammans kan förgöra ett enögt monster. Men spelet utvecklades som ett kandidatprojekt och har stannat vid en prototyp.
Spännande är också det interaktiva mixerbordet Mixitui skapat av Esben Warming Pedersen, nybliven doktor vid Köpenhamns universitet. Mixerbordet är inte multitouch i sann bemärkelse utan använder små plastbrickor som hjälpmedel för att låta DJ:n mixa och manipulera förinspelade beat och ljudspår. Men arbetet sker på en stor tryckkänslig skärm som många kan använda samtidigt.
Även på svenska sidan Sundet finns nyfikna nördar som bryter ny mark. Ett gäng blivande ingenjörer och interaktionsdesigner vid Malmö högskola har fullt upp vid sidan av studierna med nystartade teknikbolaget 1scale1. En hembyggd prototyp på multitouchbord finns redan, i första hand tänkt som reklam- eller informationskälla i olika offentliga miljöer.
Det är trevande steg, men inget att skryta med i de stora sammanhangen. I Skellefteå håller bolaget Natural User Interface på att skaffa sig ett världsrykte som open source-community för mjukvaruutveckling inom multitouchområdet. Och utanför Sverige håller de teknikutvecklare som inte försöker överglänsa Apples pekskärmar på att förbereda sig för uppföljaren till operativsystemet Windows Vista. Det släpps först i slutet av 2009, men Microsoft har redan avslöjat att det kommer att ha stöd för multitouchstyrning.
I decennier har datormusens peka-klicka-system varit en trygghet vi vant oss vid. (Varför har exempelvis ingen byggt ett program som använder två muspekare samtidigt?) Men det är naivt att tro att det kommer att vara det enda som gäller för eviga tider. Ett teknikskifte är på gång som innebär oanade affärsmöjligheter för Öresundsregionens teknik- och innehållsleverantörer, vare sig de vill eller inte. Hörde jag ett boarding call?
Erik Olausson
