måndag 25 november 2024

inloggad som

Analys: Danmark och Sverige kan ta täten i EU

Kort sagt: I dag går Danmark till ett osäkert val till folketinget. I gengäld ger EU-valet nya möjligheter att samarbeta över sundet inom ramen för unionen – ett samarbete som kan användas bättre i en ny EU-strid mellan norr och söder.

Av Keld Broksø, Rapidus korrespondent i Köpenhamn

Medan folketingsvalet i dag riskerar att kasta ut Danmark i ett svenskt tillstånd av svår regeringsbildning så har Brexitkaoset åtminstone lett till något gott: Både Sverige och Danmark fick högre valdeltagande i förra veckans EU-val. 54 procent röstade i Sverige och 66 procent i Danmark. Valresultatet ger nu bättre möjligheter för samarbete över sundet.

Partigrupperna som är för EU-samarbetet fick en klar majoritet med den liberala Aldegruppen, socialdemokraterna i S&D, de konservativa i EPP och den gröna gruppen. Totalt fick Europavänliga partier 12 av 14 mandat i Danmark – och 16 av 20 i Sverige. Allt talar därmed för en ny nordisk allians över sundet i EU. Här har vi förstått att goda affärer och hållbarhet hör ihop, en inställning som kan spridas vidare i EU. Vi vet att det inte spelar någon roll om Danmark och Sverige blir CO2-neutrala medan Polen smutsar ned söder om gränsen. Brexit har dessutom visat att det inte duger med någon Dexit eller Svexit.

I dag är inte de största motsättningarna inom EU mellan rött och blått. Det är kampen mellan norr och söder och mellan två politiska kulturer. Särskilt i Frankrike, Italien, Polen och Ungern finns nationalistiskt EU-motstånd, med ja till isolering och nej till samarbete om klimat och fri rörlighet på den inre arbetsmarknaden. Mest uttalat är det hos Ungerns Fidesz (Viktor Orbáns parti), Italiens Lega Nord (Matteo Salvinis parti) och Frankrikes Rassemblement National (Marine Le Pens parti).

I de frågorna står nu Det effektiva Nordeuropa mot Det dysfunktionella Sydeuropa. Fram till 2008 levde det europeiska samarbetet i eufori efter Berlinmurens fall. Men efter finanskris, terrordåd och flyktingskris har tilltron till Europapolitiken försvunnit, särskilt i södern. Nord-syd-konflikten göds också av rädslan för korruption och missbruk av EU-medel som finns i söder – en faktura som skickas norrut.

EU:s legitimitet bygger på hur vi organiserar oss och samarbetar, inte minst när det gäller nord-syd-konflikten. Med britterna ute ur bilden borde Danmark och Sverige vara med och forma en nordeuropeisk gruppering i EU-samarbetet. Vi kan gå i täten för en värdepolitisk gemenskap, som på många sätt redan existerar men som inte utnyttjas tillräckligt. Vi har gemensam historia liksom kulturella värderingar och samhällsvärderingar. Och i internationella jämförelser om ekonomi, näringslivets villkor och mänskliga rättigheter ligger Sverige och Danmark i topp.

Å andra sidan skrämmer minnena av Nordiska Rådet och Öresundssamarbetet, som inte varit särskilt lyckade under de senaste åren. Vi betonar olikheterna så snart ett mer formellt samarbete kommer på tal. Tiden är inne för att ändra på den inställningen, även i EU. Ett sätt att göra det är att tänka sig en bredare allians. Vilka länder är med på att bland annat skapa ramar för innovation och arbetskraft över EU-gränserna? Finland, Irland, Nederländerna och Estland är uppenbara.

Vi behöver ett nytt nordeuropeiskt partnerskap i EU. Valresultatet förra söndagen visar att förutsättningarna för att stärka det partnerskapet aldrig varit bättre, och samarbetet över sundet har chansen att ta ledartröjan. Ett sätt att börja kan vara att Danmark och Sverige enas om den danska kommissionären för konkurrensfrågor, Margrethe Vestager, som ny kommissionsordförande. Hon har redan rekommenderats av The Economist på ledarplats så det handlar inte om någon helt verklighetsfrämmande åsikt.

Kort sagt: I dag går Danmark till ett osäkert val till folketinget. I gengäld ger EU-valet nya möjligheter att samarbeta […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad