Drönare har blivit glödhett och nya bolag startas på löpande band. Men att vinna en försvarsupphandling kan ta fem år. Experter som Rapidus talat med spår en brutal utslagning.
Drönare har blivit en självklar del av modern krigföring och marknaden växer i snabb takt. Från att ha varit värderad till cirka 73 miljarder dollar år 2024 väntas den globala drönarmarknaden växa till omkring 165 miljarder dollar år 2030, med en tillväxttakt på cirka 14 procent per år.
Tillväxten drivs både av civil och kommersiell användning av drönare, men mycket sker på grund av ökade försvarsinvesteringar där militära drönare spelar en central roll i teknikutvecklingen.
Robert Limmergård
— Det har blivit en explosion av olika typer av drönare för olika ändamål och olika syften. Det gör att det är en lite förändrad marknadsbild, säger Robert Limmergård, generalsekreterare på branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF.
Kriget i Ukraina har blivit en kraftfull drivmotor för drönarutvecklingen där drönare är en viktig del av Ukrainas försvar. Det uppskattas att det finns uppåt 200 drönarbolag i landet, möjligen ännu fler, vars teknik och lösningar nu ska börja exporteras till andra europeiska länder.
Skånska bolag hakar på trenden
Även Sverige och skånska bolag har hakat på trenden. Regeringen har aviserat satsningar på över 4 miljarder kronor på drönare och det dyker ständigt upp nya drönarbolag, där lejonparten är specialiserade på mjukvara och kommunikation.
Ett av dem är Lucentwave från Lund, som med en avancerad antidrönar-algoritm vill förbättra förutsägbarheten i jakten på fientliga drönare. Bolagets grundare Kaan Kesgin har noterat att det finns gott om kapital och investeringsvilja inom drönarsektorn.
Kaan Kesgin
— Kriget i Ukraina och användningen av drönare där har satt fokus på den asymmetriska krigsföringen vad gäller skillnader i kostnaderna mellan billiga drönare och dyra missiler. Även om det nu också finns billigare missiler är drönare ändå lägre i pris. Så länge det är så är investeringarna i drönar- och anti-drönarteknik finansiellt motiverade.
Bolaget, som vill licensiera sin algoritm till en drönartillverkare, ser investeringsviljan till trots stora utmaningar framför sig att faktiskt göra affärer. Det handlar om långsamma organisationer och myndigheter som gör det svårt att komma till avslut.
Långa upphandlingar kräver uthållighet
Robert Limmergård på SOFF pekar på samma utmaning för de nya drönarbolagen och lyfter att slutkunderna – försvaren – har upphandlingar som tar 4–5 år.
— Det är inte så att det är en överetablering av företag, men det är en tidsförskjutning tills att man landar kunden och finansieringen faller ut. Uthålligheten tror jag blir tuff, inte på grund av att de inte har rätt teknik utan att det tar tid att komma fram till avtal, säger Robert Limmergård.
En annan utmaning är storleken på affärerna. Dagens försvar vill testa olika system och kräver snabb uppdatering med den nyaste tekniken, vilket gör att varje segment och affär blir mycket liten. Här måste själva upphandlingsförfarandet hos försvarsmakterna förändras, säger Robert Limmergård.
— Den största risken är att vi har en massa zombiebolag, de som bara håller på med pilotupphandlingar men aldrig får upp volymerna, säger Robert Limmergård.
”Drönarracet är ohållbart i längden”
Skånska Sweden Dynamics utmärker sig i Sverige bland andra drönarbolag genom att inte bara utveckla mjukvaran, utan hela drönarlösningen inklusive själva farkosten. Grundaren Sebastian Merlöv menar att drönarracet är ohållbart i längden och jämför dagens situation med IT-bubblan under det tidiga 00-talet.
Sebastian Merlöv
— Snabbväxande bolag med mycket kapital, likt tyska Helsing där bland annat Spotifygrundaren Daniel Ek investerat, gör inte nödvändigtvis bättre lösningar, säger han.
— Jag tror inte några av de tyska bolagen överlever och om de gör det så är det för att de köper upp mindre aktörer som oss. De har högt tempo utifrån det riskkapital de har, men kanske att bara ett av dem kommer stå kvar till slut.
Sweden Dynamics strategi är att växa i mindre skala i samverkan med kunderna. Och trots att det är svårt att nå i hamn med affärer räknar Sebastian Merlöv med att bolagets första affär är på plats inom en månad – innan bolaget fyller 1 år.
Men att enskilda bolag lyckas stänga affärer ändrar inte den övergripande bilden av en marknad med höga förväntningar och långa ledtider. Trots miljardinvesteringar och snabb teknikutveckling är drönarbranschen fortfarande en marknad där tålamodet sätts på prov.
Försvaren vill testa, jämföra och vänta, samtidigt som bolagen behöver intäkter. I drönarracet är uthållighet minst lika viktigt som tillväxt.
Drönare har blivit glödhett och nya bolag startas på löpande band. Men att vinna en försvarsupphandling kan ta fem år. Experter som Rapidus talat med spår en brutal utslagning.
Drönare har blivit en självklar del av modern krigföring och marknaden växer i snabb takt. Från att ha varit värderad till cirka 73 miljarder dollar år 2024 väntas den globala drönarmarknaden växa till omkring 165 miljarder dollar år 2030, med en tillväxttakt på cirka 14 procent per år.
Tillväxten drivs både av civil och kommersiell användning av drönare, men mycket sker på grund av ökade försvarsinvesteringar där militära drönare spelar en central roll i teknikutvecklingen.
Robert Limmergård
— Det har blivit en explosion av olika typer av drönare för olika ändamål och olika syften. Det gör att det är en lite förändrad marknadsbild, säger Robert Limmergård, generalsekreterare på branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF.
Kriget i Ukraina har blivit en kraftfull drivmotor för drönarutvecklingen där drönare är en viktig del av Ukrainas försvar. Det uppskattas att det finns uppåt 200 drönarbolag i landet, möjligen ännu fler, vars teknik och lösningar nu ska börja exporteras till andra europeiska länder.
Skånska bolag hakar på trenden
Även Sverige och skånska bolag har hakat på trenden. Regeringen har aviserat satsningar på över 4 miljarder kronor på drönare och det dyker ständigt upp nya drönarbolag, där lejonparten är specialiserade på mjukvara och kommunikation.
Ett av dem är Lucentwave från Lund, som med en avancerad antidrönar-algoritm vill förbättra förutsägbarheten i jakten på fientliga drönare. Bolagets grundare Kaan Kesgin har noterat att det finns gott om kapital och investeringsvilja inom drönarsektorn.
Kaan Kesgin
— Kriget i Ukraina och användningen av drönare där har satt fokus på den asymmetriska krigsföringen vad gäller skillnader i kostnaderna mellan billiga drönare och dyra missiler. Även om det nu också finns billigare missiler är drönare ändå lägre i pris. Så länge det är så är investeringarna i drönar- och anti-drönarteknik finansiellt motiverade.
Bolaget, som vill licensiera sin algoritm till en drönartillverkare, ser investeringsviljan till trots stora utmaningar framför sig att faktiskt göra affärer. Det handlar om långsamma organisationer och myndigheter som gör det svårt att komma till avslut.
Långa upphandlingar kräver uthållighet
Robert Limmergård på SOFF pekar på samma utmaning för de nya drönarbolagen och lyfter att slutkunderna – försvaren – har upphandlingar som tar 4–5 år.
— Det är inte så att det är en överetablering av företag, men det är en tidsförskjutning tills att man landar kunden och finansieringen faller ut. Uthålligheten tror jag blir tuff, inte på grund av att de inte har rätt teknik utan att det tar tid att komma fram till avtal, säger Robert Limmergård.
En annan utmaning är storleken på affärerna. Dagens försvar vill testa olika system och kräver snabb uppdatering med den nyaste tekniken, vilket gör att varje segment och affär blir mycket liten. Här måste själva upphandlingsförfarandet hos försvarsmakterna förändras, säger Robert Limmergård.
— Den största risken är att vi har en massa zombiebolag, de som bara håller på med pilotupphandlingar men aldrig får upp volymerna, säger Robert Limmergård.
”Drönarracet är ohållbart i längden”
Skånska Sweden Dynamics utmärker sig i Sverige bland andra drönarbolag genom att inte bara utveckla mjukvaran, utan hela drönarlösningen inklusive själva farkosten. Grundaren Sebastian Merlöv menar att drönarracet är ohållbart i längden och jämför dagens situation med IT-bubblan under det tidiga 00-talet.
Sebastian Merlöv
— Snabbväxande bolag med mycket kapital, likt tyska Helsing där bland annat Spotifygrundaren Daniel Ek investerat, gör inte nödvändigtvis bättre lösningar, säger han.
— Jag tror inte några av de tyska bolagen överlever och om de gör det så är det för att de köper upp mindre aktörer som oss. De har högt tempo utifrån det riskkapital de har, men kanske att bara ett av dem kommer stå kvar till slut.
Sweden Dynamics strategi är att växa i mindre skala i samverkan med kunderna. Och trots att det är svårt att nå i hamn med affärer räknar Sebastian Merlöv med att bolagets första affär är på plats inom en månad – innan bolaget fyller 1 år.
Men att enskilda bolag lyckas stänga affärer ändrar inte den övergripande bilden av en marknad med höga förväntningar och långa ledtider. Trots miljardinvesteringar och snabb teknikutveckling är drönarbranschen fortfarande en marknad där tålamodet sätts på prov.
Försvaren vill testa, jämföra och vänta, samtidigt som bolagen behöver intäkter. I drönarracet är uthållighet minst lika viktigt som tillväxt.
För att läsa resten av artikeln behöver du vara prenumerant och inloggad
Bli en del av vårt exklusiva nätverk och få koll på vad som händer i Skåne och Öresundsregionen. Var alltid uppdaterad när du talar med dina affärskontakter. Nytta, nöje, inspiration.
