Veckan då Danmark blev mer svenskt

Kort sagt: Det var ett klokt drag när den danska bolagsskatten i veckan harmoniserades med den svenska. Men Danmark saknar fortfarande jobbskatteavdrag för att minska svartarbetet. Och om förnuftet ska råda bör danska regeringen göra något med momsen för att bromsa gränshandeln. Likväl rådet det inget tvivel om att banden över Sundet har stärkts när Danmarks näringslivspolitik nu blir mer svensk.

Af Keld Broksø, københavnsredaktør Rapidus.

Om svenskar undrar vad som har hänt med dansk politik denna vecka är det inget jämfört med många av de chockade sympatisörerna till regeringspartierna Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti som i veckan nådde nya bottenrekord i väljarbarometrarna. Orsaken? Danmark har blivit mer svensk i sin näringslivspolitik via sitt reformpaket Vækstplan DK. Mest iögonfallande är sänkningen av bolagsskatten från 25 procent till den svenska nivån på 22 procent.

Bakgrunden till sänkningen har en svensk touch: i september 2012 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt att bolagsskatten skulle sänkas från 26,3 till 22 procent. Reinfeld sade att bolagsskatten antagligen är den mest skadliga av alla skatter, någon också OECD har pekat på. Samma år sänkte även Storbritannien sin bolagsskatt till 22 procent. Det satte den danska regeringen under stor press i september i fjol. Danska finansministern Bjarne Corydom slog ändå fast att en sänkning av bolagsskatten inte fanns på dagordningen.

Det höll till fram till i tisdags.

Det är lätt att skaka på huvudet över ett så uppenbart vallöftesbrott. Det är otvetydig lögn och förbannad dikt inför väljarna. Men det finns också skäl att glädje sig å Öresundsregionens vägnar: vi har faktiskt harmoniserat en skatt! Om ett högprofilerat utländsk bolag framgent får ögonen på Öresundsregionen som en etableringsmöjlighet så kommer bolagsskatten inte att avgöra placeringen. Istället får tillgång till kompetens och samarbetspartner den större roll de förtjänar.

Den röda regeringen har inte stannat där: företagsavgifter för sex miljarder danska kronor avskaffas, det offentliga ska spara tolv miljarder kronor fram 2020 och så vidare.

Vad har skapat denna totala riktningsförändring? Den enklaste förklaringen är att regeringen har lyssnat på såväl ekonomer som opposition. Den har insett behovet av ett topptrimmat näringsliv och blivit klokare. Det kan oppositionen glatt konstatera och även från näringslivet kommer det ros.
Men när Danmark blir mer svenskt så är det en god idé att löpa linan ut. Sverige står för 13-15 procent av Danmarks export och på ett tiotal år har exporten till Sverige fördubblats. Bara senaste året beräknas exporten ha växt med fyra procent och det säljs nu danska varor och tjänster i Sverige för 80 miljarder kronor årligen. Det finns således goda skäl att harmonisera skattepolitiken ytterligare. Här är några idéer:

• Det svenska rotavdraget är nästan tre och en halv gånger så stort som det som Danmark nu genomför. Svartarbete är ett ännu större problem i Danmark än i Sverige. Om arbetsmarknaden för hantverkare ska fungera över Sundet så bör Danmark bli mer svenskt där.

• Även om det i regeringsunderlaget fanns en kilometeravgift på lastbilar är den nu plötsligt borttagen. Jämfört med Sverige är det ändå en klen tröst. En dansk bil är dubbelt så dyr som en svensk på grund av skatter. Det skapar en olycklig konkurrensnackdel inte bara mot Sverige utan även resten av Europa.

• I hotell- och restaurangbranschen dras det en lättnadens suck över att avdraget för hotell- och restaurangmomsen ökas från 50 till 75 procent. Men jämfört med svenska krogarna är läget katastrofalt. Alla kan inte göra momsavdraget. Och i Sverige är hotell- och restaurangmomsen på 12 procent jämfört med den danska på 25 procent. Den prismedvetna resenären väljer naturligtvis Skåne. En dansk regering borde låta Köpenhamn med omnejd komma till sin rätt -- även när det gäller priset.

• Gränshandelns mot Sverige, och än mer Tyskland, är ett blödande danskt sår som regeringen vägrar att göra något åt trots växtplanen. Med en matmoms på 25 procent i Danmark och 12 procent i Sverige är det snedvriden konkurrens även med en starkare svensk krona. Det är ofattbart att en växtplan, som ska skapa arbetstillfällen, sviker hela den danska detaljhandeln på momsområdet. Den senaste uppskattningen från danska skatteverket visar att gränshandeln med matvaror steg med 25 procent från 2011 till 2012 och detta på grund av danska avgiftshöjningar. Det är uppenbart att det är ohållbart.

Kvar finns det principiella problemet med att länderna kan konkurrera ihjäl sig själva med lägre skatter och avgifter. Irland har till exempel en bolagsskatt på 12,5 procent. Dit kan varken Sverige eller Danmark nå. Så det finns gränser. Men gränserna bör inte gå genom Öresund. Danmark kan mycket väl bli mer svensk och den danska regeringen har börjat bra.

Bransch/Kategori

    Håll dig uppdaterad med nyhetstjänsten om tillväxten i Öresundsregionen

    Rapidus är en abonnemangsbaserad nyhetstjänst om tillväxtbranscherna i Skåne och Köpenhamnsområdet. Vi ger snabba nyheter och vassa analyser av helt exklusiv karaktär, samt arrangerar högkvalitativa nätverksträffar med intervjuer med regionens starkaste näringslivspersonligheter.

    Prova nyhetstjänsten här!


    Samarbetspartners: